Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En livlina till framtiden

Annons

- Hampan har naturens längsta och starkaste fibrer och kan bli livlinan till framtiden i Dalarna, framhåller Rolf.

Tillsammans med makan Agneta jobbar han redan för fullt med att skaffa kunskap genom att intervjua odlare av hampa i andra delar av landet.

Efter inträdet i EU är det nämligen återigen tillåtet att odla viss hampa i Sverige, och Jordbruksverket betalade förra året ut gårdsstöd till 108 gårdar. Dock ingen i Dalarna, vilket Rolf och Agneta spann vidare på hemma i "Olssons stuga" på Vassbo.

Rolfs intresse för hampan väcktes under arbetet med att ta fram fakta för Falu gruvas historia till ett dataspel om världsarvet.

- Gruvan använde ofantliga mängder rep och trossar av hampa. Det lockade mig in på hampasidorna på nätet och där jag blev fast, förklarar han.

Förstudien till projektet, som inleddes i början av november och pågår ett halvår framöver, finansieras med EU-pengar via länsarbetsnämnden och länsstyrelsens jordbruksenhet.

Hemma i Vassbo ska makarna i ett första skede testa fyra olika sorters hampa. Två som ger fibrer, en som ger frö och fibrer och en som ger bara frön.

- Fiberhampan ger värdefull energi i balar eller som pellets och bricketter. Ur fröna pressas hälsosam olja, varpå återstoden ges som proteinrikt foder till klövdjuren, förklarar Rolf.

Förutom i Vassbo ska hampa i vår börja odlas av tre andra lantbrukare i grannskapet som sponsras via projektet Dala Hampa.

Dessutom ska makarna i februari arrangera informationsmöten i Avesta, Vassbo och Mora för att täcka in hela länet och nå ut till så många intresserade som möjligt.

Inkörsporten för Agneta, som driver Vassbo Örtagårdar, var en hampautställning på Dalarnas museum i fjol. Där överväldigades hon av alla hampaprodukter som visades upp i form av kläder, tyger, rep, snören, papper eko-diesel, isoleringsmaterial och proteinrikt djurfoder.

- Efter en lång tids rolig men arbetsam faktainsamling, tillsammans med mina erfarenheter av odling, ser jag det i dag som min skyldighet att återinföra hampa som kulturväxt i Dalarnas trädgårdar, säger hon.

Och maken Rolf är övertygad om att inga fler träd behöver fällas för papperstillverkning om hampan får ta över. På köpet skulle papperet dessutom få högre kvalitet och kräva mindre skadliga kemikalier vid framställningen.

PIA PERSSON

Mer läsning

Annons