Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En festdag med många datum

Annons

I det gamla romarriket firades nyår den 1 mars fram till 153 fKr då man flyttade dagen till den 1 januari.

För att markera sitt avståndstagande till hednatidens nyårsfester förlade den kristna kyrkan årets början till den 25 december.

Den 1 januari firades istället som dagen för Kristi omskärelse.

I Sverige firades nyåret på Maria bebådelsedag den 25 mars fram till 1500-talet.

I England höll man kvar vid detta datum fram till 1753. I det Bysantiska riket firades nyårsdagen den 1 september vilket också var nyårsdag i Ryssland ända till 1700.

Nyårsafton var en magisk tid. Enligt svensk folktro kunde man spå framtiden och även påverka den. En sed som importerades från Tyskland var att spå framtiden i smält bly.

I Småland trodde man att lika länge som nyårets nymåne doldes av moln, lika länge skulle säden ligga i jorden.

I Västergötland gick flickorna ut vid tolvslaget och sopade framför farstutröskeln. På nyårsdagen skulle deras tilltänkta komma till gården.

Att fyra av raketer på nyårsafton är en gammal sed. Från början sköt man med bössor, troligen för att skrämma bort onda väsen.

STAFFAN WESTERLUND

Mer läsning

Annons