Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"En del behöver hjälp att ta sitt ansvar"

Annons

På tåget från Dalarna till riksdagen finns en bistro. Där kan resenärerna köpa tolvårig maltwhisky. Men inte förrän efter klockan elva på förmiddagen.

-Jag ser många sitta där och dricka flera glas öl eller vin, säger han.

Kenneth Johansson (c) pratar gärna om en restriktiv alkoholpolitik och tågets whisky är en symbol för den. Drick sprit, men på våra villkor.

-Det ska vara individens ansvar, men en del behöver hjälp att ta sitt ansvar. Vi måste motivera folket. Alkoholen är bra tills den dagen då man inte kan hantera den längre.

Alkoholens kostnader och intäkter är långt ifrån lika stora. Bara i Dalarna kostar alkoholen mellan en och två miljarder kronor. Skatten som kommer in från Systembolagets försäljning täcker långtifrån kostnaderna.

-Alkoholen är en urdålig affär i alla aspekter, säger han.

Kenneth Johansson tycker att alkoholvården ska se ut som den gör nu, med både privata, kommunala och statliga behandlingsformer.

-Jag kan inte säga vad som är bäst, privata behandlingshem eller hemmaplanslösningar. Jag tror båda behövs. Det måste finnas en mångfald i vårdutbudet.

I dagsläget följer ingen av Dalarnas kommuner systematiskt upp vården de betalar för alkoholberoende. De vet alltså inte om vården är bra trots att det kostar mycket pengar att skicka i väg folk på behandlingshem, vad tycker du om det?

- Det är inte alls bra. Kommunerna måste ju utvärdera vad som är bra för att veta vad man ska satsa pengar på.

Men det gör de inte och kostnaderna för behandlingshemsvistelser spräcker nästan alla kommuners budget i Dalarna.

- Är det så illa? Det var inte bra om det nu är så. Det är svårt att utvärdera inom socialtjänsten. Det är inte lika lätt som att utvärdera till exempel sjukvård. Men kan man skicka upp folk i rymden ska man kunna utvärdera vården på behandlingshemmen.

Vem kontrollerar att vården är bra?

-Det är länsstyrelsen som kontrollerar de privata behandlingshemmen. När det gäller de statliga behandlingshemmen, LVM-hemmen, är det regeringen som är ansvarig för att verksamheten fungerar.

Men det görs ju inte uppföljningar på om vården fungerar för dem som tvångsvårdas på LVM-hemmen heller. Hur kan ni då veta om vården där fungerar?

-Vi har satsat flera miljoner på kontroll och kvalitet på de statliga behandlingshemmen. Men det finns flera områden där man borde följa upp och granska verksamheter. Journalistiken till exempel.

-Vi måste jobba mer med att ställa krav och kolla upp resultatet på både statliga och privata behandlingshem. Man måste jobba stenhårt på att få kvalitet för sina pengar.

Det är överfullt på många LVM-hem, bland annat på Älvgården i Hedemora. Samtidigt ger staten rabatt till kommunerna för att fler ska skicka missbrukare på tvångsvård. Blir det fler platser på Älvgården?

-Det kan jag inte svara på. Vi måste se på antalet LVM-platser och på bristerna.

Många kommuner satsar på öppenvård i kommunal regi, hemmaplanslösningar, för att det är billigare. Vad tycker du om att ekonomin i kommunerna styr vilken vård man ska få?

-Det är så verkligheten ser ut. Men jag tror att man ska lyfta blicken och se långsiktigt. De billigare och snabbare lösningarna är inte alltid bäst i längden.

En av de läsare som skickat in åsikter om alkoholen till tidningen tycker att det borde finnas ett producentansvar hos sprittillverkarna. Alltså att de får ta ansvar för vad som händer när man använder deras produkter. Vad tycker du om det?

-Det är en klok idé. Den tar jag till mig. Jag tycker att statliga Vin och sprit ska säljas ut. Jag kan inte förstå varför staten ska göra en massa pengar på att göra brännvin.

Systembolaget är en annan femma. Liksom alkoholskatten. Centerpartiet vurmade tidigare för en skattesänkning, men i alliansstyrets tidsålder är det inte aktuellt längre.

-Men ganska många partier säger att de kan bli tvingade till en sådan linje. Det går många flak över sundet. Vi säljer till Tyskland och får tillbaka det bakvägen. Vi måste ha ändrade införselregler. I dag finns det praktiskt taget inga.

2009 tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Då vill Kenneth Johansson att alkoholen i högre grad lyfts upp som en folkhälsofråga.

-Vår höjda införsel var ju en direkt följd av att Sverige gick med i EU. Jag känner mig på ett sätt lurad där.

Har Sverige något att säga

till om?

-Det kommer mer och mer. De nordiska länderna har enat sig.

Systembolaget har enligt Johansson börjat ta tillbaka en del av andelarna från utlandsimporten. Nykterhetsrörelsens medlemsantal ökar.

-Det har varit nattsvart sedan mitten av 80-talet. Men till min glädje har något skett.

JOHANNA LUNDIN/ ANDREAS EMANUELSSON

Mer läsning

Annons