Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ellen skådade förödelsen

Annons

För första gången sedan ockupanterna härjat i huset vistades Ellen där i går.

Med ens hon såg framsidan av huset tog hon sig för munnen. Där låg stekpannor, kläder och skor utspridda.

Där fanns också en kartong till en leksakspistol som är slående lik en riktig.

- Att se det här känns overkligt, påpekade hon.

När hon sedan kom till verandan, och fick syn på allt det bröte som låg där, blev hon än mer upprörd.

- Här var fint och välstädat förut. Nu är det kaos, sade hon.

Också när hon tittade i hus och uthus, såg hon ockupanternas framfart.

- Hemskt är ordet. Det här var min makes skötebarn, och det rådde en prydlig ordning överallt i bodarna, konstaterade hon.

Nu låg hennes verktyg blandade med ockupanternas kläder, stöldgods och kärror.

- De har roffat åt sig en arbetsbänk i rostfritt stål, enorma mängder verktyg och en fin spegel, sade hon.

Värst var ändå förfallet i huset. När Ellen kom in genom dörren tog hon direkt ett steg tillbaka.

- De har tagit vedspisen, utbrast hon.

Vid den fortsatta vandringen i huset upptäckte hon att bland annat att kaminen i täljsten var försvunnen, och foton av henne och hennes make satts upp på väggen.

- Förfärligt, sade hon.

- Det känns som om de hånar oss.

I sovrummet hade en påse med skumgummi strötts över golvet, och på sängarna låg massor av kläder.

På eftermiddag kontaktade Ellen vakthavande polisbefäl i Örebro, för att fråga om en patrull kunde skickas till platsen.

Några timmar senare anlände tre polismän i två bilar.

Anmälan från Ludvika kompletterades genom att Ellen fick berätta om allt som saknades. Polisen filmade också överallt där prylarna låg utspridda.

- Vi gör det för att ockupanterna inte ska komma i efterhand och säga att vi beslagtog någonting av värde, sade en av polismännen på plats.

Efteråt bommade polisen igen huset och skjutsade sedan hem Ellen. En tredje polisbil kom med en släpkärra för att hämta upp allt av värde. Däribland fanns en fotogenspis, en back med CD-skivor, en gitarr, en bergsprängare och ett bilbatteri.

- Vi ska hjälpa henne att få dit en container, som hon kan slänga allting som är kvar i, lovade Göran Gunnarsson, presstalesman vid polisen i Örebro.

Överhuvudtaget var Ellen nöjd med polismännens agerande.

- Det här var riktiga poliser. De behandlade mig mycket bättre än de i Ludvika.

Hon påpekade också att det varit en av de värsta dagarna i hennes liv.

- Jobbigt är bara förnamnet, sade hon.

Om hon ska anmäla Ludvikapolisen för tjänstefel för att de inte med ens avhyste ockupanterna, har hon ännu inte tagit ställning till.

- Det är många som vill att jag ska göra det, men jag vet inte.

- Det blir inte bättre av det. En ursäkt från dem för att de bad mig gå hem och dricka kaffe skulle räcka utmärkt.

För Ellen väntar nu några jobbiga dagar av städning vid sommarstället.

- Men sedan ska det säljas, fort som ögat, konstaterade hon.

- Jag hoppas bara att det inte har hunnit bli ett tillhåll. I går när jag åkte förbi på riksvägen såg jag en bil komma ut från stugan. Jag tog registreringsnumret, och bilen visade sig höra hemma i Idkerberget. Det bådar inte särskilt gott, sade hon.

STINA ANDERSSON

Mer läsning

Annons