Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eld som dödar och föder

Annons

Brandröken låg tung över Borlänge centrum vid lunchtid i går och räddningstjänsten fick många telefonsamtal från undrande Borlängebor.

Orsaken till röken var att Stora Enso eldade skog tre mil bort, i Rämshyttan.

13 personer från företaget samt entreprenörer arbetade med att hålla branden under kontroll med hjälp av brandsprutor som tog vatten ur två tjärnar.

På plats fanns också filmaren Lars-Öyvind Knutsen som dokumenterade händelsen.

När det brann som mest slog tre till fyra meter höga lågor upp ur skogen.

- Det gäller att försvara ytterkanterna hela tiden, säger arbetsledaren Bengt Lundholm.

Kvar blev ett svart och sotigt landskap med tallar som sticker upp här och där.

Även om det ser sorgligt ut så bränner Stora Enso av naturvårdsskäl.

1993 antog företaget en ny skötselstrategi som innebär att det åtagit sig att bränna fem procent av den areal som det årligen avverkar på torr och frisk mark. Det motsvarar 50-60 hektar per sommar.

- Fram till mitten av 1800-talet brann skogarna med 30-50 års mellanrum. Elden var den stora arkitekten, säger Per Skoog, ansvarig för naturvårdsfrågor på Stora Enso, region öst.

När industrin sedan fick upp ögonen för skogen så blev det intressant att värna den mot elden.

I dag rycker brandkåren ut direkt efter ett blixtnedslag.

- Massor av arter hade blivit beroende av brunna stubbar och träd. Dessa blev plötsligt utrotningshotade, säger Per Skoog.

Han nämner insekten sotsvart praktbagge och växten brandnäva som exempel.

- De svarar direkt på brand och har faktiskt redan ökat, säger han.

- I den här marken kan det ligga frön som väntar på att det ska bli tillräckligt varmt för att kunna gro. Nästa år kan det plötsligt poppa upp växter som inte funnits här på 100 år.

Också fåglar gynnas av branden.

- Nästa år finns det tjockt med larver här, vilket innebär mycket mat för fåglarna. Det är också lätt att hitta boplatser i döda träd. Hackspetten är den första som reagerar positivt på brand, säger Per Skoog.

Men självklart innebär gårdagens brand en tragedi för många djur.

- Just nu är det katastrof för de fåglar som inte hann fly undan elden och för myrstackarna förstås, säger Per Skoog.

- Men man ska inte stirra sig blind på dramatiken. Livet här blir mycket rikare om något år. Branden föder lika mycket som den dödar.

Den skog som brändes i går har inte eldhärjats på åtminstone 200 år.

- Målet är att få till en olikåldrig tallskog. Nu finns här tallar som är 200 år, tallar som är 50 år och snart har vi unga tallar, säger Per Skoog.

BIRGITTA WIBERG

Mer läsning

Annons