Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dyster framtidsprognos

Annons

-Ett skräckscenario kan säkert många tycka, men det värsta scenariot är ändå fullt möjligt, även om vi naturligtvis inte vill att det ska slå in, säger Johan Kostela vid Dalarnas forskningsråd.

Tillsammans med Claes Herlitz och Magnus Myrholm har han arbetat fram rapporten, som fått både läns- och kommunföreträdare att sätta pannan i djupa veck.

-Främst vill vi skapa ett diskussionsunderlag som kommunerna kan användas sig av i deras planeringsarbete för framtiden. Det finns saker att göra som kan förändra våra scenarier, säger Johan Kostela.

Rapporten bygger på en helt ny modell som trion har tagit fram. Den bygger på historiska befolkningsdata samt på antagande hur stor arbetslösheten blir. Man har tittat på arbetslöshetssiffror både för riket och länet.

"Vi har valt att beskriva tre scenarier där vi använt tre nivåer på den öppna arbetslösheten som den drivande faktorn. Våra framskrivningar bygger inte på detaljstudier av utvecklingen i näringslivet, högskolan, eller andra strukturella faktorer", skriver Dalarnas forskningsråd i ett pressmeddelande.

Dessa tre scenarier har de satt upp:

Scenario 1: Värsta nivån. Arbetslösheten är högre än i dag, och 45000 personer lämnar länet fram till år 2050.

Scenario 2: Mellannivå. Arbetslösheten blir lite lägre än i dag. Länet tappar 27000 invånare.

Scenario 3: Lägsta nivån. Ännu lägre arbetslöshet. 5000 invånare försvinner.

Vilket scenario är då mest troligt?

-Den frågan är svår att svara på, det finns en risk att man hugger i sten. Men mellannivån är väl ändå den som känns mest trolig. I alla fall i nuläget.

-Men vi har sett att arbetslösheten har en direkt påverkan på in- och utflyttning i alla kommuner, tillägger Johan Kostela.

Vad är det mest positiva i er rapport?

-Att folk lever längre, att vi får fler friska år.

Rapporten pekar även ut hur utvecklingen kommer att bli i Dalarnas 15 kommuner, alla med stor skillnad i storlek.

Orsa och Vansbro har i dag drygt 7000 invånare i jämförelse med Faluns cirka 55000 personer. Kommunerna har givetvis olika förutsättningar för tillväxt i kommunen, såsom skillnader i åldersstruktur och ekonomiska och sociala frågor.

Rapporten bygger på hur utvecklingen i kommunerna sett ut fram till i dag.

-Självklart kan en förändring ske med en aktiv kommunal politik eller andra samhälleliga åtgärder. Det kommer att krävas en stor aktivitet, säger Johan Kostela.

I rapporten utmålas Ludvika som den stora förloraren. Enligt scenario 2, beräknas Ludvika tappa 6393 invånare fram till år 2030.

Stora förlorare är även Smedjebacken (-3646), Hedemora (-2732), Mora (-2472) och Gagnef (-1045).

-De flesta av dalakommunerna har ett negativt födelseöverskott med fler döda än födda. När man inte lyckas kompensera detta med ökad inflyttning, så slår det hårt mot vissa kommuner, säger Johan Kostela.

-Många har förundrats över Moras siffror, då den lilla grannkommunen Orsa får plussiffror. Men Mora är just en av kommunerna som haft svårt med både födelseöverskott och få folk att flytta dit, säger Johan.

Men alla dalakommuner är inte förlorare, utan det finns också vinnare.

Avesta (+1793), Orsa (+823) och Falun (+773) är de främsta kommunerna i den kategorin.

- Leksand har lyckats bra med att kompensera negativt födelseöverskott med ökad inflyttning. Vi räknar med att det ska hålla i sig, säger Johan Kostela.

ANDERS NORIN

Mer läsning

Annons