Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dömda avtjänar sina straff i polisceller

Annons

Under tisdagen fanns tio i förvar i polishuset i Ludvika. Så många har aldrig tidigare funnits på en och samma gång i dessa lokaler.

Det handlar om såväl häktade som anhållna.

Tre arrestantvakter ser till de intagna dygnet runt.

- Det känns inte riktigt rätt, säger stationsbefälet Kjell Davidsson Han är dessutom ansvarig för de 25 arrestantvakter som ska övervaka de intagna i Ludvika.

- Våra lokaler är till för anhållna och fyllerister men näppeligen för häktade personer. Cellerna är inte byggda för häktade.

Läget är närmast katastrofalt för häktesmyndigheten i Dalarna.

- Så är det när det inte finns plats på fängelser och häkten, säger chefen för häktet i Falun, P-O Wester.

- Det är inte enbart vid polisstationen i Ludvika som vi tvingas att använda arrestlokalerna. Så är fallet även i Borlänge och Avesta och landet som helhet.

Orsaken till den dramatiskt förvärrade situationen är inte svår att analysera enligt Wester:

- Kriminaliteten ökar, längden på straffen ökar och sist men inte minst fler och fler blir häktade. Dessutom tvingas alla som döms till fängelse att sitta minst 2/3-delar av tiden.

- Tidigare handlade det ofta om halverade fängelsetider.

P-O Wester är den förste att stryka under på att situationen inte är bra.

- Självklart inte och nu får vi skörda att fångvården lade ned ett stort antal fängelser i landet under 1990-talet.

På frågan om han ser något ljus i tunneln säger han:

- Vi kommer nog att få leva med dagens situation en lång i framöver. Det finns en målsättning hos justitieministern att öka antalet fängelseplatser med 700 och häktningsplatserna med 300.

- Detta skulle i så fall stå klart tidigast 2006. Risken är stor att vi då har minst samma trånga situation, som vi har i dag, befarar P-O Wester.

Det är närpolisområde Ludvika som ser till att det finns vakter som övervakar de intagna på polisstationen.

- Vi har mycket att göra i dessa dagar, säger Ragnar Gylling, en av vakterna. Det handlar om åttatimmarspass dygnet runt alla dagar på året.

- För de som dessutom har ett vanligt jobb så sliter den här extratiden mycket hårt, konstaterar Gylling.

Arrestantvakterna ska se till att de frihetsberövade får mat, får gå på toaletten, övervaka besök av advokat och anhöriga samt att följa med den som vill röka ut i en liten rastgård.

- Dessutom ska vi gå och handla i kiosken, tillägger Gylling.

Poliscellerna är inte ändamålsenliga. Av de använda cellerna har endast en egen toalett. Ingen har tv som en häktad har rätt att inneha.

Detta under förutsättning att åklagaren inte har annan uppfattning.

- Problemet är att vi inte har någon ström till cellerna, säger Kjell Davidsson. Nu kan vi bara erbjuda en batteridriven radio.

Att ha tre vakter i tjänst dygnet runt kostar naturligtvis stora pengar.

- Vakterna tjänar runt 100-lappen per timma med tillägg. Det blir alltså runt 10 000 kronor per dygn enbart för övervakningen, berättar Kjell Davidsson.

Han tillägger dock att detta är en kostnad som inte läggs på den enskilda polisenheten utan fångvården betalar.

- Trots detta känns det fel att häktade i praktiken avtjänar sitt straff på en polisstation.

- Detta är absolut ingen bra lösning och jag undrar vad som skulle hända den dag när vi inte får tag i fler arrestantvakter.

Kjell Davidsson omtalar att antalet vakter inom kort kommer att utökas från 25 till 28. Allt för att klara det kraftigt ökande antalet intagna.

HARALD LOHSE

Mer läsning

Annons