Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dödsfall

Annons

GRÄNGESBERG. Ludvika Tidnings förre medarbetare Bror Jansson avled den 18 januari i en ålder av 85 år.

Han var en genuin Grängesbergare, bördig från Stora Hagen.

Efter folkskolan i Östra skolan och realskolan i Ludvika blev han anställd som mätareavläsare vid Grängesbolaget.

Han avancerade så småningom till chef för avdelningen eldistribution.

1974 överläts verksamheten till Ludvika Kraftverk. Bror erbjöds att följa med, men avstod och valde i stället att göra ett förtida uttag av sin pension. Samtidigt lämnade han också uppdraget som den lokala avdelningens Sif-ordförande, ett uppdrag han haft i tiotalet år.

Som pensionär fick han mer tid över för de verksamheter han dittills bedrivit på sin fritid.

Vid 24 års ålder började han som frilansskribent vid Ludvika Tidning.

Det innebar uppdrag på morgnar, kvällar och helger. Däremellan skötte han sitt ordinarie arbete.

Han skrev också för Dagens Nyheter, bland annat referat om Heros i bandyallsvenskan och Morgårdshammar i ishockey.

Dessutom blev han regionalradions rapportör i Västerbergslagen när den startade.

Tillsammans med hustrun Birgit öppnade han Joels Fyndshop i västra Grängesberg. Affärsverksamheten växte och till slut var den en rörelse med miljonomsättning i centrum under namnet Besons Klädmarknad.

Med makan delade han ett stort intresse för sol och bad. Det blev ett tjugotal resor till Medelhavet och Kanarieöarna.

Bror hann också med att vara manager för två lokala dansare som blev nordiska mästare.

Bland annat låg han bakom en tv-sänd dansuppvisning på Gröna Lund och en turné från Mellansverige till Skåne i söder.

Hans idrottsintresse medförde bland annat ett stort engagemang i IFK Grängesberg. Under drygt 60 år som medlem var han i tiotalet år ordförande och hade även uppdraget som revisor. Bror Jansson fick på plats uppleva när föreningen nyligen firade sitt 100-årsjubileum.

1974 ingick han i den kvartett som startade Grängesbergs marknad. Därefter var han marknadsgeneral i tre decennier.

Han var medlem i PRO och var sedan länge föreningens revisor. Dessutom var han styrelseledamot i Aktiespararna Ludvika-Smedjebacken-Fagersta.

Som pensionär blev han intresserad av dans. Tillsammans med hustrun Birgit deltog han i PRO:s pensionärsdanser i Dalarna, Västmanland och Närke ett par gånger i veckan.

Bror Jansson blev änkling 2004, då Birgit gick bort efter 58 års äktenskap.

Närmast sörjande är döttrarna Birgitta och Annika med familjer, barnbarn och två bröder.

LUDVIKA. Anna-Lisa Wikström avled den 17 januari i en ålder av 93 år.

Hon var bördig från Uppsala.

1938 gifte hon sig med Harald, som hon träffat i Bergshamra i Roslagen.

Tio år senare tog de över Nilssons bageri i Saxdalen. Den gamla skylten plockades ner och på den nya stod det Wickes bageri.

Tillsammans drev de bageriet, som blev ett begrepp i Västerbergslagen. Anna-Lisa var uppe tidigt varje morgon och kokade munk. På kvällen skötte hon marknadsföreningen och gjorde alla beställningar. Hon var aktiv i bageriet ända fram till 78 års ålder.

1983 blev Anna-Lisa änka. Hon flyttade till en lägenhet i Ludvika 1990.

Nästan in i det sista var hon ute på sina dagliga promenader. Anna-Lisa var engagerad i Saxdalens kyrkliga syförening och har även varit föreningens ordförande.

Närmast sörjande är tre söner och en dotter, tio barnbarn och 16 barnbarnsbarn.

LUDVIKA. Hilma Lund-gren, Västerbergslagens äldsta person, avled den 17 januari.

I mars skulle hon ha fyllt 108 år.

Hon föddes i Söderbärke och året var således 1898, det vill säga under en tid då kungen hette Oscar II.

Hilma, som hette Jakobsson som ogift, växte upp i Tunkarlsbo i en syskonskara om totalt elva barn.

Sin skolgång hade hon i Huggnora skola.

Under ungdomsåren var hon till god hjälp åt sin mor och hjälpte även till utanför hemmet.

Omkring år 1930 flyttade hon till Stockholm och arbetade som hembiträde på Kungsholmen.

Hilma har tidigare berättat för tidningen att hon jobbade hos en rådman. Tidigt upp, sent i säng och en ledig dag varannan vecka, berättade hon.

Efter fyra år återvände hon till hembygden. Där, efter att ha flyttat till Ludvika, träffade hon sin blivande make Uno.

Hon var framför allt en hemmets kvinna, men tog också på sig en del ströjobb i kök och som städerska.

Maken gick bort 1984 i en ålder av just 84 år.

Hilma bodde kvar i sin lägenhet fram till 2003, låt vara med god assistans av sonen Sten. Efter en olyckshändelse kom hon till Oasen vid Ludvika lasarett och flyttade sedan till Solsidan.

Närmast sörjande är sonen och fem syskonbarn.

MORA. Sven Håkansson, Kråkberg, avled den 14 januari i en ålder av 91 år.

Sven var född i Sundsvall och uppväxt i Kråkberg.

Under sin yrkesverksamma tid var han anställd som verkmästare vid Mora Armatur i Östnor.

Fritiden tillbringade han i skog och mark, med jakt och fiske, men var även förtjust i snickeri.

Han var mycket intresserad av idrott, i synnerhet fotboll och skidor, och genomförde Vasalopp med framskjutna placeringar.

Han sörjes närmast av dottern Siv och sonen Sven-Olov.

ORSA. Kerstin Callman, Slättberg, har avlidit, 95 år gammal. Närmast sörjande är barnen Alf och Arne med familjer.

ÄLVDALEN. Gröt Ragnar Johansson, Näset, har hastigt avlidit i en ålder av 87 år.

Han var född i Älvdalen och anställdes 1940 på Hagströms i Älvdalens kyrkby som lagerarbetare på kontoret.

Eftersom han redan då var duktig på att teckna och rita anlitades han av Albin Hagström för att rita företagets varumärke, ett märke som blivit känt i hela världen. Han anlitades också ofta för att texta hyllningsadresser i samband med födelsedagar och andra högtider.

Efter Hagströmstiden jobbade Ragnar en tid på Beronius dragspelsfabrik med montering.

Senare arbetade han på Älvdalens Lastbilscentral och Vasaåkarn, fram till sin pensionering.

Hembygden har alltid legat honom varmt om hjärtat och han arbetade aktivt för bland annat Hembygdsföreningen, Näsets Bygdegårdsförening och på senare år för Ulm Dalska.

Han var också vaktmästare och uthyrare för bystugan i Näset.

Gröt Ragnar var också känd för sitt stora intresse för släktforskning och för de fina släkttavlor han framställt och var också känd för sin lust och fallenhet för att berätta historier.

Näsmast sörjande är barn och syskon med familjer.

Mer läsning

Annons