Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dödsfall

Annons

LEKSAND. Bergsskoleingenjör Bengt Hedlund, Skommargården, Tällberg, har avlidit på Mora lasarett måndagen 29 mars.

Närmast sörjande är sonen Lars-Erik och dottern Kerstin med familjer.

Bengt Hedlund föddes i byn Heden, Leksand för snart 83 år sedan. Efter sex års folkskola i Karlsarvet, arbetade han hos sin far Klas, som tillsammans med Bengts farbror, ägde en kvarn i Insjön. Efter sin mors död flyttade Bengt vid 16 års ålder till Hofors, varifrån hans mor kom. Där påbörjade han vad som skulle bli hans livsgärning vid SKF Steel (nuvarande Ovako). Första tiden ägnades åt skiftarbete, skidträning och tävlingar.

År 1941 var det dags att fullgöra sin militärplikt. Den fullgjorde han som infanterist på I 13, med bland annat tjänstgöring i Lappland.

Efter familjebildning beslöt han sig för att läsa en förmanskurs vid Bergsskolan i Filipstad 1952. Väl hemkommen bestämde han sig för att läsa in den behörighet som krävdes för ytterligare studier på Bergskolan i Filipstad. Efter dessa ansträngningar, skiftarbete och skidträning till trots, återvände han till Bergsskolan 1958 för att två år senare avlägga Bergsskoleingenjörsexamen. Sedan vände han åter till Hofors och SKF, där han fortsättningsvis ansvarade för produktion i stålverket fram till sin pensionering.

Som bergsskoleingenjör hade han värdefulla kunskaper främst beroende på sin förmåga till fokusering, analys och begåvning gällande metallurgiska och tekniska inventorier.

Bengt skapade trivsel, god laganda och gemenskap på sin arbetsplats. Vilket bidrog till att överbrygga många delade meningar som givetvis uppstod i detta krävande arbete. Han hade förmågan att få andra i sin omgivning på gott humör. Arbetet tog mycken tid och energi med långa arbetsdagar, ibland även nätter. Han företog många tjänsteresor både inom Sverige och utomlands. Samtidigt som han tog hand om sin familj på ett föredömligt sätt.

I sina ungdoms- och mannaår var han en mycket lovande och sedermera duktig idrottsman. Speciellt framgångsrik var han som skidåkare, där han tävlade för Hofors AIF. Bland annat deltog han i ett flertal SM tävlingar och tampades med dåtidens elitåkare. Även på distriktsnivå var han lyckosam. Särskilt resultatrik var han som slutman i stafetter.

Vid 45 års ålder genomförde han Vasaloppet, dalmas som han var. Trots en ogynnsam startposition, kämpade han sig fram till tätklungan, där låg han länge och tampades med den dåtida skideliten. Mot slutet tog all den jakt på de övriga, som en ogynnsam startplats orsakar, ut sin rätt. Det blev till slut en placering runt 600 bland nästan 7 000 medtävlare.

1942 deltog han i och vann den stora militärstafetten för Kungliga Dalregementet I 13. Bengt sprang den sista sträckan och defilerade in på Stockholms Stadion som masarnas segerherre. Om Bengts alla sportsliga framgångar vittnar en mängd minnesvärda pokaler. De flesta blev dock snart buckliga av sonens lekar med dem.

Efter sin pensionering flyttade han och hans hustru Anna-Stina till hennes släktgård, Skommargården, i Tällberg. Här rustade de pietetsfullt upp gården så att den kom att fungera som permanent bostad och som en oas för släktingar och vänner. Bengt stod för en stor del av grovarbetet medan hustrun tog hand om det textila. Efter sin hustru Anna-Stinas bortgång 1990, bodde Bengt kvar på gården fram till sin död. Där fick han vara till glädje för sin son och sonhustru, som övertog gården på 1990-talet.

Bengt hade ett stort intresse för träslöjd, vilket avspeglas i hemmet.

Efter en stroke blev Bengt rullstolsburen. Men detta inverkade inte på hans goda humör och hans intellektuella skärpa. Han fortsatte att sprida sina goda råd, historier och sin livsbejakelse.

Bengt hade en naturlig framtoning av lugn och humor, vilket kom till utlopp i hans intresse för sin omgivning. Han var den som alltid stöttade, tröstade och bibringade hopp till sina vänner både genom telefonsamtal och vid besök. Den egna smärtan i form av att vara rullstolsburen samt ett besvärligt emfysem beklagade han sig aldrig över. Han gick ur tiden lugnt och stilla omgiven av de sina.

ORSA. Svea Linnea Riis, Orsa, har avlidit, 89 år gammal. Svea var född och uppvuxen i Hamra och flyttade till Orsa i början av 1980-talet. Hon ägnade sig åt hemmet och familjen och tyckte mycket om barn. På ledig tid vistades hon helst i skog och mark, där hon ofta och gärna plockade bär. Närmast sörjande är två barn med familjer.

ÄPPELBO. Svan Ester Larsson avled hastig i hemmet den 2 april, i en ålder av 85 år.

Ester var född och uppvuxen på Risheden, där hon sedan levde hela sitt.

Familjen med barn, barnbarn och barnbarnsbarn har betytt mycket för henne. Hennes intressen var gården och hemmet, framför allt krukväxter och handarbete. Närmast sörjande är tre barn med familjer.

Mer läsning

Annons