Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det våras för slaggen?

Annons

Det handlar om Fundiaslaggen, ståltillverkarens restprodukt som väntas bli återanvänt i allt högre utsträckning.

Stålslaggen är fortfarande behäftad med frågetecken och skepsis från dem som borde ha stor användning för restprodukten.

Men stora materialanvändare som exempelvis Vägverket har hittills ratat slaggen.

Trots detta har dock Fundiaslaggen kommit till användning i takt med att undersökningar slagit fast att slaggen inte är sämre eller farligare för miljön än naturmaterial.

I Smedjebacken har slaggen används som fyllning i såväl Dalagatan som Grenandervägen, i vägen mellan Smedjebacken och Björsjö och som fyllning vid ridhusbygget på Väderbacken.

Under 1990-talet byggdes också den nya vägen upp till Humboberget med slagg som bärlager. Markägare i Flatenberg och Backbyn befarade att tungmetaller skulle flöda ner via bäckarna och förgifta ägorna.

Men de mätningar som gjorts under åren har visat att utlakningen är försumbar.

- Slaggen är ett "inert" material, vilket betyder att det inte löses upp av vatten, det bryts inte ner eller reagerar tillsammans med andra ämnen, förklarar miljöinspektören Bo Jernberg.

Den gällande hanteringsanvisningen formulerades och fastställdes av kommunens miljöskydd 1998.

Men nu är det dags för miljöinspektören att presentera en uppdaterad version.

Det innebär visserligen inte att slaggen släpps helt fri. Men riktlinjerna ska bli tydligare och det ska bli lättare att förstå hur slaggen får användas.

- Det kommer också att läggas stor vikt vid transportörens ansvar.

Det innebär att endast slaggproducentens ackrediterade transportör får köra ut materialet till kunden. Allt för att miljömyndigheten ska ha koll på var slaggen hamnar.

Även om det mesta tyder på att materialet inte är "farligare" än naturmaterial betonas ändå behovet av kontroll.

Bo Jernberg medger dock att slaggens status som material stadigt har ökat. Numera kan slaggen till och med få användas i samband med det som betecknas som "känslig markanvändning".

Visserligen avråds från att ha slagg som ett ytskickt. Men som fyllning eller bärlager då annat material läggs på ytan får slaggen godkänt.

Enligt Bo Jernberg återstår dock en viktig undersökning. Nämligen att utreda slaggens kapillärbrytande förmåga. Han misstänker dock att slaggen med dess håligheter inte fungerar som spärr mot vatten vid bostadsbyggen.

- Det kan finnas anledning att misstänka att slaggen "suger" upp vatten.

En annan egenskap som miljöinspektören också uppmärksammar är slaggens förmåga att buffra vatten. Det vill säga att ph-värdet stiger, vilket medför högre kalkhalt.

- Det kan förstås vara bra medicin för sura vattendrag. Men det anses ändå inte vara lämpligt att använda slagg i närheten av mindre vatten som exempelvis bäckar där man kanske vill ha ett surare vatten.

HARRI KRIIKKULA

Mer läsning

Annons