Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det saknas samordning"

/

Annons

"Har du varit utsatt för svåra upplevelser i hemlandet?"

Den frågan ställer Birgitta Hästö ofta till sina patienter när de besöker henne på Hedemora vårdcentral. Att lyssna på människors berättelser kan vara både tungt och svårt. Men också "ganska fantastiskt egentligen", som hon uttrycker det.

- Det kommer in människor hit från hela världen och efter ett tag brukar de nästan alltid öppna sig och berätta vad de har varit med om. Jag har hört mycket och jag förstår dem, att de tar sina barn med sig och flyr. Det är en naturlig instinkt som förälder. Hur svårt måste det inte vara.

Birgitta Hästö har 13 års erfarenhet inom vård för asylsökande. Förutsättningarna för att kunna hjälpa blir allt sämre, tycker hon.

- Vi har haft Röda korsets behandlingscenter för tortyrskadade här i Hedemora som har tagit emot de mest traumatiserade personerna, men sedan landstinget beslutat att inte köpa deras tjänster längre så är det remisstopp. Psykiatrin har redan fullt upp med många asylsökande, var ska vi göra av alla som mår dåligt?

Alla asylsökande har rätt till ett så kallat hälsosamtal för att ringa in den fysiska och psykiska hälsan. De enda riktlinjer som Birgitta Hästö har fått är ett papper från socialstyrelsen om provtagning. Det är också praxis att fråga om personen varit utsatt för trauma.

- Ofta är jag den första som frågar på väldigt länge. Det känns oetiskt att ställa frågan när jag inte har kvalificerad hjälp att erbjuda inom rimlig tid.

Hon tycker att ingen på landstinget verkar ta ansvar för asylvården.

- Ingen frågar oss som sitter mitt i vad det finns för behov. Det verkar finnas ett starkt ointresse i landstingsledningen för asylfrågor.

Flera gånger har hon mött familjer där föräldrarna mått dåligt och där barnen sedan fått uppgivenhetssymptom och blivit apatiska.

- När föräldrarna tappar hoppet ger barnen upp också. De orkar inte gå till skolan, de regredierar och hela familjen är som i en dvala. De är familjerna behöver mer förebyggande hjälp och stöd. Men det saknas ofta samordning.

Någon övergripande handlingsplan för hjälp och förebyggande arbete till de barn som riskerar att bli apatiska finns varken i landstinget eller i kommunerna.

- Barnen ska i princip få samma vård som svenska barn, men det kan jag säga att de inte får. Det går emot både min etik och sjukvårdslagen att vi inte behandlar alla lika.

Sedan första januari har besöken för vuxna asylsökande blivit avgiftsbelagda, med 25 kronor till sjuksköterska och 50 kronor till läkare.

- Har man som asylsökande 70 kronor att leva på om dagen så låter man bli att söka läkarvård när det kostar. Och jag kan inte som jag tidigare gjort åka ut på hembesök, eftersom jag inte vet om patienterna har råd att betala. Det är en stor försämring.

Trots svårigheterna betonar hon att hon trivs med sitt yrke.

- Det är inte högprioriterat att jobba med de här sakerna, tvärtom ses det som väldigt lågstatus inom vården. Men jag älskar mitt jobb.

Fakta: Hälsosamtal

  • Alla asylsökande i Sverige erbjuds ett kostnadsfritt hälsosamtal och en hälsoundersökning
  • Bland annat görs provtagning på olika sjukdomar
  • Alla asylsökande ska kallas till vårdcentralen i sin egen kommun
  • I Horndal, Hedemora, Långshyttan och Borlänge finns särskilda asylsköterskor som jobbar med hälsosamtal
  • Det är Migrationsverkets uppgift att informera alla sökanden om att de erbjuds en hälsoundersökning
  • Vården och dess genomförande ansvarar landstingen för

Mer läsning

Annons