Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det finns ju mer i livet än spel"

/

När banken tog kontakt med sambon angående ett lån avslöjades allt.
Där och då föll den fasad som Jonas så länge hade hållit uppe.
– Det kändes skönt att berätta allt, säger han.

Annons

Som många andra fotbollsintresserade började han tippa Stryktipset i unga år.

– Jag var väl runt 15 år när jag började med Stryktipset och sedan Oddset, berättar Jonas, som egentligen heter något annat och som bor i en dalakommun.

För omkring tre år sedan kom han "in i någon form av depression", som han själv uttrycker det. Spelandet blev tillflyktsorten och han tappade snart kontrollen över pengarna.

– På slutet var det mest nätcasinon. Det är snabbt och enkelt och man kan spela hur mycket som helst. Sista halvåret eskalerade det. Jag tog lån för att betala och nya lån för att betala av lånen. Samtidigt höll jag fasaden uppe, berättar han.

Hans spelmissbruk uppdagades under hösten.

– Jag hade maxat mina krediter och tagit lån i min sambos namn. En bank ringde till henne angående ett lån. Då konfronterade hon mig och då berättade jag allt, säger Jonas.

Hur var det att berätta?

– Min första tanke var "Fy fan vad skönt". Jag kände bara lättnad, som att jag lättade 15 kilo. Det var jobbigt att vara tyst om det, så det var fruktansvärt skönt att berätta, säger Jonas.

Han har berättat för sin familj, sina vänner och för sina kollegor på jobbet.

– Folk har märkt på mig att något har varit fel. Skammen har gjort att jag inte har kunnat berätta. Innerst inne vet man att det inte går i längden. Men gjort är gjort, säger Jonas.

Efter att ha berättat för sambon kontaktade Jonas banken och fick veta hur allvarlig situationen var. Nu började en annan utmaning, att söka hjälp. Han har varit i kontakt med Viva, sin vårdcentral och psykiatrin innan han fick ett tips om en samtalsterapeut på Barnavårdscentralen.

– Och han tyckte absolut att jag skulle vända mig till psykiatrin. Jag har pratat med alla olika instanser. Jag reagerar mest på att jag har blivit så nonchalant bemött. Varken kommunen eller landstinget vill ta ansvar för den här problematiken. De hänvisar mig fram och tillbaka, säger Jonas.

Han har sökt bistånd från socialförvaltningen i sin hemkommun för en åtta veckor lång behandling på behandlingshemmet Game Over i Linköping

– Jag måste ha professionell hjälp med detta och på Game Over är de specialister. Sambons tillit är ju kört i botten så det gäller att jag visar vad jag vill och då är behandlingen ett led i det. Jag kan inte klara det här själv, säger Jonas.

Hur ser du på framtiden?

– Mina spelmöjligheter är stängda och det känns skönt. Det här har tagit så mycket tid och påverkat så mycket annat. Jag har fått tillbaka glädjen nu, efter att ha lagt korten på bordet. Det är skönt att allt är framme, även om det är jobbigt.

Jonas är nu på väg att hamna hos Kronofogden.

– Det gnager lite, men jag kan inte göra något åt det utan vill i stället lägga fokus på det som jag kan påverka. Jag mår bättre sedan det här briserade. Nu slipper jag ljuga. Det är skönt att gå till jobbet och jag är mer närvarande med barnen. Det finns ju mer i livet än spel, säger Jonas.

Mer läsning

Annons