Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är lätt att sitta här och tycka"

Annons

Under tio års besök i Israel har Catharina och Torsten Dicander nyfiket studerat landet. De har lärt känna många varma och generösa människor som lever sitt liv i skuggan av konflikter och bomber.

- Människorna där är som vi, precis som i Aspeboda sitter de och tittar bakom sina gardiner, säger Catharina.

Men de unga pojkarna på militärförläggningen som ligger intill kibbutzen kan vara samma soldater som skövlar på Gazaremsan. De är utbildade för strid, inte bevakning.

Kontakten med Israel skapades när dottern Sarah åkte ner för att arbeta på kibbutz 1994. Hon träffade Yuval och de har nu tre barn: Ilona, Maja och lille Daniel som föddes den 19 december förra året.

Då var mormor och morfar tvungna att åka ner.

"Men hur vågar ni?" är det många som undrar.

- Vi är nog fatalister, det går inte att undvika faror. Det kan sluta illa när man kör bil i Sverige också, säger Torsten.

Sarah och Yuval har bott i Falun under många år, men nu bor de i Israel ett år för att barnen ska lära känna den judiska kulturen och hebreiska. Yuvals familj är sekulariserade judar, och det är mest i de kretsarna paret Dicander umgås, men de har träffat palestinier och beduiner också. De vill skapa sig en egen bild.

- För tio år sedan befann sig landet på gränsen till fred, då fanns där en annan öppenhet. De vanliga människorna har ofta en annan uppfattning än de som styr, säger Torsten.

Paret Dicander anser att det enda som kan förena olika befolkningsgrupper är ett ledarskap med andra visioner än vedergällning, som gör skillnad mellan religion och politik.

När de promenerade i Jerusalem stötte de på muren som skiljer judiska områden från palestinska. Israelerna kallar den ett stängsel, men den är kompakt och åtta meter hög på sina ställen.

- Det kan inte vara rätt, det går inte att leva på det här viset, att skydda sig mot allt, säger Catharina.

- Men det är lätt för oss att sitta här och tycka. Det är lättare att se på håll, säger Torsten.

De vanliga turisterna vågar inte komma när bomberna exploderar. Catharina och Torsten hade en hel strand för sig själva vid Genesareths sjö. Där såg de tranor, men också lommar. De är övertygade om att det är samma par som de brukar vinka farväl till vid Runn i oktober.

Precis som lomparet har de fått ett annat hemland genom dotterns gifte, ett hemland som de försöker förstå och försvara, men som de ändå har kritiska åsikter om.

Fotnot: På söndag berättar paret Dicander mer om sina upplevelser i Israel, under rubriken: Vi och dom. De hälsar välkomna till församlingshemmet i Aspeboda.

RAGNA FAHLANDER

Mer läsning

Annons