Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den första stenen

Annons

Med förtvivlan och sorg tänker jag på de unga två som kastade sig framför ett tåg. Varför? Vart är vi på väg? Det sunda förnuftet säger mig att det är något fel på ett samhälle som driver barn till självmord. De borde vara glada och optimistiska inför framtiden.

Jag är en 55-årig icke intellektuell man. Men från livet skola så vet jag att ett liv utan kärlek är värdelöst. Jag är också säker på att alla mina medmänniskor behöver kärleken också.

Varför ger vi inte kärlek till varandra? Med eller utan pengar kan vi alla ge denna gåva.

De som mest behöver kärleken är allas våra barn som inte själva kan eller får bestämma sin uppväxt ej välja sina föräldrar. Vi måste alla inse att vad vi behöver mest är ett harmoniskt liv.

Vår tid på denna gjord är ganska kort. Så ge vad du kan av kärlek och omtanke. I alla religioner eller livsfilosofier är budskapet: Bemöt din nästa som du själv vill bli behandlad. Ni som läser denna insändare tänker kanske att detta är utopisk eller med andra ord ogenomförbart. Men utan den första stenen blir ingenting byggt.

STAFFAN ELISSON

Mer läsning

Annons