Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De vill spräcka mödomsmyten

Annons

Monica Christianson och Carola Eriksson forskar båda inom genusområdet vid Umeå universitet. De har också arbetat som barnmorskor. "Myten om mödomshinnan" är än så länge ett föreläsningsprojekt som båda har vid sidan av.

- Jag trodde det var något fel på mig när jag arbetade som barnmorska, berättade Monica Christanson under föreläsningen i bibliotekets filmsal för 20-talet åhörare. Jag hade aldrig sett någon mödomshinna, men mina kolleger påstod sig ha sett den. En vit eller pärlemorfärgad hinna. Jag kunde inte förstå varför jag aldrig sett någon sådan.

Tillsammans med Carola Eriksson är hon nu "resande i mödomshinnebranschen" som hon skämtsamt kallar det. De arbetar för upplysning om att mödomshinnan faktiskt inte finns. Det rör sig istället, menar de, om en mytbildning som fortfarande står på stadiga ben i samhället. Eller, rent anatomiskt, en tänjbar slemhinnekant som omger vaginalöppningen. Vetenskaplig forskning stödjer mödomshinnans icke-existens.

Eländet som myten om mödomshinnan har orsakat för kvinnor genom historien vet nästan ingen gräns. I många kulturer är röda fläckar på lakanen kutym efter bröllopsnatten och har det inte gått av sig självt så har tjejer fått rispa sig själva med knivar när killen inte märker, eller se till att någon slaktar en höna i lagom tid.

Nuförtiden utför vissa plastkirurger, även i Sverige, så kallade hymenrekonstruktioner (mödomshinna heter hymen på grekiska, namnet betyder äktenskapets gud) där man syr ihop slidan så att den blir trängre, så att det garanterat börjar blöda. Det finns också ampuller med röd vätska att stoppa in innan samlaget. Säljes på nätet. För att inte tala om oskuldscertifikaten som utfärdas av vissa läkare efter en viss summa pengar under bordet. Här finns det pengar att tjäna. Men varifrån kommer myten?

- Jag ska inte påstå att alla tjejer inte blöder första gången, sa Carola Eriksson. Men de flesta, 80 procent, gör det inte. Om man blöder beror det mest sannolikt på att slemhinnekanten spricker lite. Och i många kulturer där småflickor gifts bort med äldre män och tvingas till sex mot sin vilja handlar det förstås om att de tar skada i underlivet.

- Att skylla på andra kulturer är vanligt. Men faktum är att vi i Sverige varit rent usla på att redovisa fakta.

I en undersökning som Eriksson och Christianson gjorde med 200 gymnasieelever i Umeå visade det sig att majoriteten sa att mödomshinnan är "en hinna som går sönder när kvinnan har sitt första samlag". Mödomshinnan omnämns också enligt forskarparet i flera läroböcker för skolungdomar.

- Genom att prata om saken och förklara att den faktiskt inte finns kan vi också hjälpa tjejer med annan etnisk bakgrund som tvingas till plastikingrepp och liknande. Eftersom ingen uppföljning brukar göras på sådana ingrepp vet vi inte vad effekten blir, men det är möjligt att den kan vara samma som vid könsstympning. Jag tror också att myten om att det ska blöda gör att många tjejer blir skrämda. Det är viktigt att lära känna sin egen kropp och om man misstänker att något är fel, om man inte kan använda tampong eller om det gör ont på något sätt, så ska man inte tveka att kontakta ungdomsmot- tagningen.

Monica Christianson konstaterade till sist:

- Sällan har en icke-struktur fått så mycket uppmärksamhet.

KARIN JANSON

Mer läsning

Annons