Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De stora siffrorna var inte viktigast

Annons

Att sedan vare sig vi som tittade på eller spelarna i Falu BS ska dra några förhastade slutsatser av den stora segern är en annan historia. Den kunde förresten ha varit ännu större.

Västanfors spelar bevisligen i allsvenskan efter sensommarens fribiljett. Men Västanfors på Lugnet i går var inget lag med allsvenska kvalitéer.

Så 8-1 i all ära. Det fanns annat än de stora segersiffrorna som gladde mig betydligt mer, som i ett längre perspektiv kändes viktigare.

u u u

Jag tänker på hur hemmaspelarna i blått och gult uppträdde i 90 minuter. Inte i 60, 70 eller 80 som det varit under försäsongen.

Fokuseringen på att spela sitt spel efter de på förhand uppgjorda direktiven var hundraprocentig, även när vädergudarna fick raseriutbrott i stort sett samtidigt som domaren blåste till spel.

Då hade det varit lätt att tappa koncentrationen. Men icke.

u u u

Jag tänker på den stabila defensiven som denna vinter ska bli lagets adelsmärke, som helt enkelt måste vara det för poängmöjlighet även mot bättre lag än premiärens, verkligen var stabil, säker och näst intill felfri.

Nåja, något skönhetsfel kan säkert felsökaren upptäcka. Men släpper man till två-tre målchanser under 90 minuter är det bra.

Och när jag skriver defensiv tänker jag inte bara på spelarna längst bak. Jag menar hela lagets sätt att arbeta när motståndarna hade bollen.

u u u

Jag tänker på hur visa som tvivlande frågat vem som ska göra målen fick ett svar i korus från flera. Mest från Johan Kruse. Och när en tilltänkt målskytt får göra mål betyder det mycket. Den regeln är generell oavsett idrott.

u u u

Jag tänker kanske mest av allt på publiken som kom trots en hel dags mindre attraktivt bandyväder i Falun. Nästan 1 400 på läktarna visade att publikintresset finns, att bandyvännerna inte sviker trots all turbulens sedan 1-7 i sista kvartsfinalen mot VSK i våras.

Det kändes nästan uppkäftigt när dessa bestraffades med en halvtimmes busväder och därmed bandyparodi på näst intill ospelbar is. Eller vad nu det ska kallas som spelarna åkte omkring på...

Falu BS lever, bandyintresset i Falun lever. Kan premiärens besked bli så mycket bättre efter ett halvår när frågan om just överlevnad varit den centrala i nästan allt snack, i nästan alla skriverier.

u u u

Jag är full av beundran för spelarna i Falu BS som klarat krishanteringen så väl att de rent av gjort problemen till sin egen styrka. Frågan är om inte årets Falu BS är ett lag, med betoning på det kollektiva, mer än det varit på länge.

Stjärnorna på isen är ju ungefär lika många, eller få, som de var på himlen över Lugnet i går.

Men låt mig avslutningsvis, mitt i kollektivets befogade beröm, plocka ut några lite extra.

1) Lagkaptenen Pierre Roos som i sann spångbergsk anda personifierar det hårda arbetet med lagets bästa för ögonen.

2) Den offensive organisatören Danne Hjelm som gör så mycket så bra och betyder så mycket för anfallsspelets uppbyggnad.

3) Oscar Robertsson, den nye högerhalven som kan bli säsongens stora utropstecken. Han gjorde i stort sett allt rätt i går, frånsett att han missade en straff.

Premiärsegern var värd betydligt mer på många plan än bara 8-1 och två poäng mot seriens blivande strykpojkar.

HANS DAHL

Mer läsning

Annons