Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De slutar föda upp hästar i vargreviret

Annons

De slutar med sitt livs största intresse, hästar.

- Vi vågar inte ha föl i hagen när vi vet att vargarna går in till hästarna.

- För oss är det här en katastrof, säger Anders.

Att ha hästar har sedan lång tid varit Anders och Monicas stora intresse. De lever med sina hästar och hästarna är deras vänner.

- Vi tar bland annat hand om ston som ska föla för första gången och problemston. Vi har haft tävlingshästar och egna fölston. Hela stallet har varit fullt och som mest hade vi 40 hästar här på sommarbete.

Anders och Monica vakar över fölningen och följer fölen. Bara tanken på att vargen kan riva ett av fölen är så smärtsamt att de inte vill utsätta sig själva eller hästarna för det.

- I våras hörde jag hur en varg tog en älg inte långt bort från vår gård. Jag glömmer aldrig hur älgen skrek. Det var så grymt. Vargen jagade den skadade älgen genom hela byn innan kadavret hittades nästa morgon i grannbyn Sunnanhed. Det var hemskt, säger Anders.

- Det finns fortfarande mat skogen, men vad händer sen, undrar Monica. När börjar vargarna ta tamboskap?

- Under älgjaktsveckan var det flera jaktlag i Ore som inte fick någon älg alls, berättar Anders.

- Vi har sedan länge levt med både björn och lo, men djuren har inte rört hästarna. Skyddsjakt på en eller två vargar är berättigad här, anser Anders. Det skulle göra att vargen får mer respekt för människan, tror han.

För två veckor sedan skrev Falu Kuriren om vargflocken som lekte på isen vid sjön Löming i Ore. Strax före tränade en av ägarna till hästarna i Anders och Monicas stall sin häst vid sjön.

- Vi vet ingenting om hur hästen reagerar om den möter en varg. Skenar hästen sitter ingen kvar i sulkyn.

- Att ha hästar är livskvalité för oss. Vi kan inte fortsätta på grund av rovdjursproblemet. Jag vill sluta helt. Jag vill inte ha någon häst kvar, inte ens fullvuxna. Vi tar inte emot ston för fölning längre och våra egna ston får inga fler föl. Vi tar inte heller emot tävlingshästar eller hästar för som-marbete. Det här är visserligen vår hobby, men hästarna är viktiga i våra liv. Andra människor i Ore är rädda för att gå ut i skogen eller lantbrukare som är oroliga för vad som ska hända när de släpper ut sina ungdjur.

- Jag är inte mot vargen, men de är många och vi bor i reviret. Vargar passerar genom hagar och på vår gård. Jag orkar inte ta hand om ett rivet föl därför slutar vi nu, säger Anders.

KATARINA CHAM

Mer läsning

Annons