Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De riktar världens forskarögon mot Älvdalen

Annons

Det säger språkforskarna Henrik Rosenkvist och Pjotr Garbasz, som nyligen besökte Älvdalen för att berätta om ett internationellt forskningsprojekt som kan betyda väldigt mycket för Älvdalen. I maj nästa år drar projektet i gång på allvar för Älvdalens del.

Runt om på universitet i Norden har enskilda forskare i åratal ägnat sig åt att studera det älvdalska språket. Elevarbeten och magisteruppsatser har gjorts av elever i både Norden och andra europeiska länder.

Nu kommer det världsunika språk vi har i Älvdalen att få hela världens forskarögon riktade mot sig. Något som både det hotade språket och Älvdalen som modernt samhälle kan ha stor nytta av.

Detta genom det stora forskningsprojektet ScanDiaSyn, som för Älvdalens del kommer att dra igång i maj nästa år.

I förra veckan besökte doktor Henrik Rosenkvist och doktoranden Pjotr Garbacz, båda från från Lunds universitet, föreningen Ulum Dalska för att berätta om projektet och sina forskningsområden. Båda är intresserar sig starkt för syntaxen, ordföljden, i olika språk, varav älvdalska intar en särställning på många områden.

Henrik Rosenkvist har under flera år studerat det här med "ej uttalade subjekt" i älvdalska språket, där det i älvdalskan räcker att säga ulum, vilket betyder "vi ska", och uli, som betyder "ni ska". Detta är, enligt Henrik Rosenkvist, mycket ovanligt för germanska språk.

Pjotr Garbacz har studerat bland annat dubbla och tredubbla negationer och ordföljden i bisatser och kommit fram till bland annat: "Älvdalska intar en särställning bland de nordiska språken på grund av att den uppvisar tre olika bisatsordföljder vad gäller förhållandet mellan det finita verbet och negationen/satsadverbialet (som inget annat nordiskt språk gör) samt på grund av att älvdalska tillåter dubbel negation som inte förekommer i något annat nordiskt språk."

Ett tjugotal personer är inblandade i projektet från svensk sida, med Lunds universitet som bas. Vetenskapsrådet har anslagit pengar för tre års forskning, och ytterligare fem miljoner, för att kunna fortsätta i fem år till, har projektansvariga ansökt om.

Liknande projekt pågår på Färöarna och Island, i Danmark, Finland och vid tre olika universitet i Norge. Alla dessa forskare ingår det stora projektet ScaanDiaSyn, som är knutet till liknande projekt i Amsterdam, Edinburgh och Padova.

Någon gång i vår kommer ett tjugotal personer från ScanDiaSyn att besöka Älvdalen under några dagar. Då kommer de, med Ulum Dalskas hjälp, att intervjua många människor som talar älvdalska. Massvis med fakta kommer att samlas in.

Resultaten kommer att offentliggöras för forskare runt om i världen, och ska också göras tillgängliga för allmänheten genom projektets hemsida. Troligen kommer resultaten av vårens älvdalsbesök att presenteras vid en stor forskarkonferens i Älvdalen hösten 2007 eller 2008.

- Det här är stort, säger Henrik Rosenkvist och Pjotr Garbacz, och vet nästan inte till sig, på sitt forskarstillsamma sätt, över vilken stor betydelse det här projektet kommer att få för älvdalskan.

- Det finns nästan ingen forskning på området sedan tidigare. De fakta som nu ska samlas in, kommer att sysselsätta forskare runt hela världen under många år och ge uppov till ny forskning framöver, säger Henrik Rosenkvist.

Den här undersökningen kan sägas vara inledningen på firandet av 100-årsjubiléet av Lars Levanders avhandling om Älvdalsmålet 1909, menar de två och tror att den kommer att bli betydligt större och mer omfattande än Levanders var på sin tid.

- Jag tror att det här kommer att öka älvdalskans status både i kommunen, länet och i landet, när man ser hur viktigt detta är även internationellt, säger Henrik Rosenkvist.

BJÖRN REHNSTRÖM

Mer läsning

Annons