Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De räddar Tisken

Annons

Arbetet ska visa hur torrt man kan få slammet och hur stor plats det kommer att ta.

- Tidigare utredning har visat att sugmuddring är det bästa metoden för muddring och att Främbyviken kan vara en lämplig deponiplats, förklarar Marit Ragnarsson, ansvarig för Tiskenprojektet.

Att muddra hela Tisken, behandla slammet och deponera är de dyraste av delprojekten som ingår i Tiskenprojektet.

- Vi kanske inte behöver muddra hela sjön, det kanske blir en del av sjön som behövs så att man kan ta sig med båt in till stan, säger Marit Ragnarsson.

Hela Tisken är i dag mer eller mindre fullsmetad av Löktåg, som bildats av allt sediment som runnit ut i Tisken från flera hundra års gruvdrift.

Bo Ledin från GVT har sysslat i många år med muddringsteknik, han och hans medhjälpare Åsa Hannesson, drar i gång försöken i början på nästa vecka.

Vid Tiskens strand har man inhägnat ett område och byggt upp en anläggning för slammavvatning.

Utrustningen påstår av en blandningstork, sedimentcontainers, polyme-doserings, sandfilter.

- Vi kommer även att bygga en liten damm under vattenytan och skapa en liten Främbyvik, berättar Åsa Hanesson.

Under hösten kommer försöken att pågå och i februari nästa år ska rapporten ligga klar.

- Då vet vi lite mer om hur vi ska gå vidare och vilka kostnader man pratar om, sedan är det dags för att starta miljöproccesen, det kommer att bli en utdragen historia, säger Marit Ragnarsson.

Faluborna har ett stort engagemang för Tisken, många blir förtvivlade när man ser Tiskens vattenyta förvandlats till en grön slemmig slampöl, som det var senast i tisdags.

- Vi höjde vattenståndet i Tisken med 10 cm vid Slussen här om dagen, då blev det genast en vacker spegelbild, berättar Marit Ragnarsson, som jobbar oförtröttligt vidare med Tiskenprojektet.

LILLIS ÅKERBLOM

Mer läsning

Annons