Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De behåller solkorset

Annons

Är solkorset en bra symbol?

När Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund (DFHF) nu ger ut sin 76:e årsbok konstateras det att Dalarna varit mångkulturellt länge. Såväl bruks- som allmogekulturen hade omfattande kulturutbyten med världen, vilket gav avtryck i Dalarnas kultur.

Rader av artiklar i årsboken visar på detta förhållande. Några exempel:

Kopparberget - en internationell historia (av Maj-Britt Nergård)

Garpar! Och åter garpar! Om tyskar i Dalom i forna dar (av Rune Pär Olofsson)

Invandrarkvinnor i Dalarna (av Lena Gunnars)

Kärlek jorden runt i Dalarna (av Maria Björkroth)

Vem är invandrare och vem är utvandrare i sockendräkterna (av Kerstin Ankert)

Ändå har Dalarna sedan generationen som innehöll Alfvén, Zorn, Larsson, Ankarcrona och Lagerlöf, mycket inflytelserika på riksnivå inom respektive verksamhetsområde och dessutom bosatta i Dalarna, kommit att stå för något påstått ursvenskt - en motsvarighet till Tysklands Bayern.

När Ivar Lo-Johansson drev med det allra heligaste, föreställningen om Dalarna som genuint, rotfast och oföränderligt, gjorde han det genom att med påhittade vetenskapliga argument påstå att dalkarlarna i själva verket hade sina rötter hos mongolska invandrare och mördare deporterade från övriga Sverige!

De flesta förstod ironin, men inte hembygdsförbundet, konstaterar Örjan Hamrin i en artikel i årsboken. Självdistans har aldrig varit Dalarnas bästa gren. Rådman Karl Trotzig i Hedemora gick på fullt allvar i svaromål och publicerades i Södra Dalarnes Tidning med idiotier som den om en blond yngling från Siljansbygden:

"Där stiger han med sitt folk ombord på sitt drakskepp i full krigarrustning, hissar seglet och drar ut på ledung till främmande kuster..."

Johanssons skämt kan i själva verket givit impulsen till de rasbiologiska undersökningar som genomfördes i länet 1932-1938 med Trotzig, som var en centralgestalt i hembygdsförbundet, som störste tillskyndare. Trotzig skrev själv i årsböckerna om resultatet av kvasivetenskapliga folklynnesundersökningar, som gick ut på att särskilda sinnelag gick att tillskriva särskilda socknar.

Bertil J Lundman var den som såg till att 11000 personer från 200 byar i 40 socknar mättes, också med avseende på huvudform, och fotograferades. Gång efter annan är Lundman hänförd över den ariska renrasigheten i Dalarna, exempelvis efter besök i de tre Leksandsbyarna Mjälgen, Gärde och Hagen:

"Ståtligt folk med blå ögon och askfärgat, ja, även hos unga ibland alldeles stålgrått hår, i så gråa nyanser, att jag aldrig sett maken förr eller senare. Och så huvudena! Hitler skulle bli grön av avundsjuka, ty deras make torde ej finnas inom germanskt språkområde."

Vilka slutsatser kunde han till slut dra i den avhandling som lades fram så sent som 1945? Jo, att Dalarna hade stora inslag av "främmande raselement".

Pseudovetenskapen var allmänt spridd i Sverige. Folkhemmet steriliserade 63000 svenskar 1935-1975 av "rashygieniska skäl". De socialdemokratiska ideologerna Gunnar och Alva Myrdal hade rasbiologiska inslag i den inflytelserika boken Kris i befolkningsfrågan. Zorn, Larsson och Lagerlöf stödde Herman Lundborg, chef för Rasbiologiska institutet.

Redan decennier tidigare fiskade Dalarnas hembygdsförbund i de ideologiska vatten ur vilka nationalsocialismen kom att uppstå. När hembygdsförbundet för första gången 1918 fick råd att avlöna en tjänsteman gick uppdraget till styrelseledamoten Ola Bannbers, med bidrag av bland andra Anders Zorn, att genomföra folktypsundersökningar.

Lundman fick 1940 och 1946(!), efter en del turer med den 1937 tillträdde nye landsantikvarien Svante Svärdström, in artiklar i DHFH:s årsbok om undersökningar i Siljansnäs och Grangärde och slutsatser av projektet.

DHFH och dess ursprungsorganisationer har sedan 1916 haft logotyper med hakkors (svastikor) och solkors. Den nuvarande är sedan 1930. Landsantikvarie Jan Raihle skriver i artikeln "Det mörka arvet" om hur han tagit intryck av kritik från Dalarnas Tidningars kulturredaktör Martin Aagård 2001.

Aagård konstaterade att solkorset som symbol används av högerextremister. Svart, rött och vitt är också sådana färger. Och i kombination...

"Jag tror att den behöver moderniseras för att tilltala 2000-talets människor", skriver Raihle om logotypen, och efterlyser något som kan "motsvara hembygdsförbundets mångkulturella arbetssätt". "Visst kan man få associationer till dagens svenska nynazism". Solkorset är partisymbol för Nordiska rikspartiet (NRP).

Raihle drev frågan om ny logotype i DHFH:s styrelse men röstades ned. Styrelsen anser att med hänvisning till historien kan färgerna, solkorset och bokstäverna i frakturstil försvaras.

Med en sådan slutsats anser alltså DHFH:s styrelse att symbolers laddning inte kan ändras över tid, utan att avsikterna i tillblivelseögonblicket ska väga tyngre än det sätt på vilket symbolen kommit att användas i samhället idag.

Det är en märklig ståndpunkt. Alla som får nazivibbar vid åsynen av ett rött solkors på vitbakgrund med svarta frakturbokstäver behöver uppenbarligen en historielektion av DHFH.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons