Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De är fångar i idyllen

Annons

Vinden fläktar lojt i det myggskyddande draperiet för öppen ytterdörr. Marijana kommer utför trappan med sonen Filip förnöjt middagssnusande på armen.

Vid stugknuten blommar gammaldags mormorsblommor, fåglarna sjunger i glädjefnatt och en katt skyndar över grusvägen.

Det inte bara liknar Bullerbyidyll, det är ett verklighetens hemtrevliga paradis. Det tycker Marijana och Mattias också, men det finns problem - utan körkort kan man inte lämna idyllen sommartid.

Åtminstone inte om man vill ta sig hem igen samma dag!

För cirka ett år sedan flyttade Mattias Holmqvist och Marijana Matsson hit från Grangärde. Delvis var det Mattias jobb som styrde flyttlasset, men båda trivs också i omgivningarna.

Till en början fungerade kommunikationerna hyfsat, när Marijana skulle göra korta besök i stan. Under skolterminen hinner Björsjöborna uträtta ärenden i tätorten och ändå passa bussen tillbaka hem.

Så föddes Filip och som alla småbarnsmammor upptäckte Marijana att det mesta tar lite längre tid. När så sommartidtabellen kom, blev det alldeles omöjligt för henne att ta sig in till centrum och hem igen under en dag. Besöken på barnavårdscentralen måste planeras noga. Att ta sig till Smedjebacken, dit hon egentligen hör, är omöjligt året om.

- Det fungerar inte alls. Så min barnmorska inom mödravården vände sig till landstinget och ordnade så jag fick höra till Ludvika istället.

Så länge skolbussarna gick kunde Marijana och Filip ta sig in till stan med 7.35-bussen och åka tillbaka 15.30.

- Men sist när vi skulle på kontroll fick vi åka till mamma i Smedjebacken på söndagen, för att sedan kunna ta oss in till Ludvika och BVC på måndagen.

Direkt från Björsjö går en enda buss till Ludvika, klockan 10.35. Enda anslutningen tillbaka lämnar stan 14.00.

Tiden blir knapp för den som exempelvis ska ta sig från stationen till lasarettet, via buss eller till fots.

- De säger att man ska ta körkort eller också inte bosätta sig här, säger Marijana lite uppgivet.

Mattias, som är uppväxt i Grangärdebygden, är förvånad över de dåliga kommunikationerna.

- Det bor många barnfamiljer härute, och familjer med tonåringar. Det måste bli mycket skjutsande när de vill ta sig någonstans.

Han ställer sig tvivlande till att lönsamheten inför tätare trafik skulle vara sämre här än inne i stan.

- Titta på exempelvis Mjuka linjen - ofta åker går de tomma eller med en person.

Mattias tar sig till jobbet med bil, i motsatta riktningen, mot Smedjebacken över skogen.

- För mitt jobb passar det ju bra att bo här. Men det blir värre för Marijana, som blir isolerad. En sommardag som den här skulle hon ju kunna åka in till stan tillsammans med Filip och bara göra vad hon vill, säger han begrundande.

- Nu tvingas jag ta körkort, annars blir jag för låst, faller Marijana in.

- Det är naturligtvis bra att ha, men man ska inte tvingas...

- Vi betalar ju kommunalskatt, nog tycker man att man skulle kunna få åka buss, funderar Mattias. Han tycker också att det är konstigt att man inte, ur turistsynpunkt, ser till att bussförbindelserna fungerar bättre.

- Här finns ju fina möjligheter till fiske, till exempel.

Både Mattias och Marijana värnar om miljön och ser många fördelar med kollektivtrafiken - om den går att använda.

- Samtidigt som Dalatrafik går ut med reklam för att man ska ta bussen bland annat för miljöns skull, så drar de in turerna, det håller ju inte!

Fotnot: Tidningen har sökt Björn Floresjö för en kommentar utan resultat.

LENA RELTE

Mer läsning

Annons