Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De anhöriga har inte fått ett öre

Annons

Men det är inte bara familjen Asplund som väntar på pengar.

Vid den första rättegången, där Quick stod åtalad för mord på 15-årige Charles Zelmanovits i Piteå 1976, tilldömdes mamman Inga och brodern Fredrik 200 000 i skadestånd.

- Vi har inte fått några pengar, säger Inga Zelmanovits, som helst vill att det ska bli tyst om Quick.

Hon anser att han har åsamkat dem nog med lidande.

Under rättegången i Piteå i november 1994 fick hon och sonen Fredrik höra fasansfulla beskrivningar om vad som hänt Charles, enligt Quicks version. Att han skulle ha mördat, styckat och fört med sig kroppsdelar till sitt hem i Dalarna.

Det som hände inför Piteå tingsrätt var helt avgörande för fortsättningen. Att Quick skulle kunna dömas för flera mord utan teknisk bevisning

Oavsett om de anhöriga till Charles Zelmanovitz och Johan Asplund trodde på Quick eller inte, så följs de vanliga reglerna. De anhöriga har rätt till stora skadestånd för sina lidanden.

Ändå har familjen Zelmanovitz fått avslag från Brottsoffermyndigheten. Motiveringen är att de kommit in med sin ansökan för sent.

amiljens advokat Krister Finnsson i Piteå säger dock att det beslutet nu ska överklagas.

- Överklagan ska vara inlämnad före årsskiftet. Hela Quick-historien är förfärlig - framför allt för att det river upp känslor hos de drabbade, säger Krister Finnsson.

Att de anhöriga inte får några pengar har hittills hamnat i skymundan. I stället verkar det som att anhöriga till alla mord Quick dömts för, fått ut stora belopp.

I fallen Zelmanovits och Asp-lund refererade medierna utförligt kring skadestånden.

- Åklagaren betonade noga att det skulle vara helt enligt reglerna för rättegångbalken. Och ränta på ränta vid varje givet tillfälle, förklarar Björn Asplund.

- Kronofogdemyndigheten i Avesta har räknat ut att det gör 1,2 miljoner kronor. Men vi måste begära en utmätning på Quick. Och han har inga medel så vi räknar med att aldrig se de här pengarna.

Björn och Anna Klara Asplund betonar båda att de inte är ute efter pengar. Däremot vill de ha en resning mot Quickt.

- Vi tror inte ett dugg på att han mördat vår son, förklarar Björn Asplund.

Överåklagare Christer van der Kwast, vid riksåklagarens kansli, har fått Quick dömd för åtta mord. Men skadeståndsanspråken måste föras av de anhöriga utan bistånd av åklagare van der Kwast.

- Jag kan inte göra något, säger van der Kwast till tidningen. Finns det inga pengar att ta från Quick är Brottsoffermyndigheten den väg man går.

DAN LARSSON

Mer läsning

Annons