Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför föll så många träd i stormen

/
  • Skogsexperten Rolf Lundqvist förklarar varför vi fick så många rotvältor i Dalarna.

Dalaskogarna drabbades hårt av stormen Dagmar. En anledning till de många rotvältorna är att träden är planterade i "virkesåkrar", som skogskunnige Rolf Lundqvist i Enviken uttrycker det.
– En naturlig, gammal skog är mer stabil mot alla påfrestningar, säger han.

Annons

När stormen Dagmar drog igenom länet lämnade hon en lång rad rotvältor efter sig. De nedfallna träden skapade även ström- och telefonavbrott, vilket till och med gjorde det svårt för vissa att ringa nödnumret 112. En anledning till att skadorna blev så stora är att de svenska skogarna i dag till en klar majoritet är odlade. Författaren, fotografen och naturvårdaren Rolf Lundqvist vill inte ens tala om skog, utan använder ordet plantage.

– En naturlig skog har många olika generationer, storleks- och längdklasser. Ju mer skiktad den är, desto stabilare blir den mot alla påfrestningar. En likstor plantage löper större risk än ett naturligt bestånd. Den har inte samma motståndskraft mot storm, förklarar han.

Avgörande för att det blev så många rotvältor, i stället för knäckta träd, var den milda vintern.

– Marken var inte särskilt tjälad, utan träden vräktes omkull. Står de i stället i tjäle så står de så hårt att stammen bryts. Annars får man sällan hela rotvältor.

Kalhyggen gör också att stormskadorna blir större, bland annat för att träden kan ha växt upp i lä, men sedan förlorat de skyddande "kamraterna".

– Det säger sig självt, att om ingen står i vägen, så kommer vinden i full fart. Träden anpassning spelar också roll. Vid kusterna där en vind dominerar får man typiska vindpinade träd, som påverkats på ett visst sätt. Det kan vara mer eller mindre så även i inlandet.

För skogsägarna är det naturligtvis inte särskilt bra när det blir stormskador. Men skogen själv har inget emot fallna träd.

– Döda träd hör hemma i ekosystemet, eftersom skogslevande arter som insekter och svampar är beroende av dem. För bland annat den rödlistade varglaven kan det dessutom vara bra att det blåser mycket, då sprids dess bålfragment bättre (ett sätt för laven att fortplanta sig).

Rolf Lundqvist säger att det är bäst ekonomiskt för skogsägarna att ha plantager, men att de då får leva med att beståndet har sämre motståndskraft.

– Det finns risker när man hanterar skog som om den vore säd, även om det är mest rationellt på kort sikt. På lång sikt vet man inte hur det blir, men man kan ha sina farhågor.

Mer läsning

Annons