Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dåligt med träd trots plantering

Annons

I Gagnefs kommun avverkas årligen ungefär 600 till 700 hektar skog.

Totalt handlar det om 150 till 200 nya hyggen per år.

Hans Boström ansvarar för skogsvårdsstyrelsens registrering av hyggesanmälningar och uppföljning av att återväxtåtgärder utförs och uppfyller skogsvårdslagens krav.

Han slår fast att så gott som alla skogsägare vidtar återväxtåtgärder inom de lagstadgade tre åren efter avverkningen.

- Men det är inte alltid som åtgärderna får avsedd effekt och ibland brister deras efterkontroll, säger han.

Insektsangrepp, kraftig gräsväxt, olämpliga föryngringsmetoder och fel i samband med planteringen är några orsaker till att en del föryngringar misslyckas.

Det övergripande målet är att minst 90 procent av alla hyggen snabbt ska vara åtgärdade och återbeskogade. Men i skogsvårdsstyrelsens Nedre Norrlandsregion, dit Gagnef räknas, är det bara 75 procent av hyggena som uppfyller skogsvårdslagens krav.

- Många av de hyggen med dålig återväxt som vi i Gagnef jobbar med avverkades sedan omarronderingen i Gagnef-Mockfjärd avslutades i mitten av 1990-talet. Under år 2000 skrev vi 19 lagråd, det vill säga råd om vilka åtgärder som skogsägarna måste vidta för att uppfylla lagkraven, berättar skogsvårdskonsulenten.

I fjol, 2002, uppgick lagråden till 38 stycken. Ändå anser Hans Boström att det skett en förbättring:

- En del av de påpekade bristerna är gamla och släpar med sedan 1996-97. En del av dem beror på en övertro på frösådd, vilket lett till att det såtts frön på marker där den föryngringsmetoden varit mer eller mindre olämplig. I mitten av 1990-talet hade vi också fröträdsställningar på 40 procent av arealen. Nu är den siffran nere i 25, vilket vi anser är ungefär den areal som är lämplig den föryngringsmetoden.

Antalet fall som leder till förelägganden med vitesbelopp är också lågt: omkring fyra-fem per år.

- Det är väldigt få som medvetet struntar i återväxtkravet. Det som möjligen kan sägas vara en brist är att en del skogsägare inte efterkontrollerar sina återväxtåtgärder. Därför ger vi nu viss rådgivning i samband med att vi får in hyggesanmälningar. Dessutom uppmanar vi alla skogsägare att redan i samband med avverkningsplanläggningen planera för både naturvård och återväxt. Det ger de bästa förutsättningarna för att lyckas med återbeskogningen, anser Hans Boström.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons