Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dalarna är på gång

Annons

Rapporten är inte speciellt positiv vad gäller tillväxten för hela landet. Till det positiva hör att investeringarna ökar liksom samfärdsel och den privata tjänstesektorn. Men för industrin är utvecklingen mörkare och utrikeshandeln pekar nedåt. Arbetsmarknaden är heller inget att hänga i julgran.

Hoppet står till att folk konsumerar mera. Svenskt näringsliv tror också att så kommer att ske. Räntorna är låga, inkomsterna ökar och så kommer det ju till en del "valfläsk" nästa år. Men man tror inte att ökningen räcker för att hålla god fart i den svenska ekonomin.

Rapporten går också ned på länsnivå. Bruttoregionalprodukten (länens motsvarighet till BNP, landets samlade inkomster) för Dalarna var 63 miljarder kronor 2002, vilket motsvarar 2,7 procent av rikets. Åren 2001 till 2004 ökade den med i snitt 2,5 procent per år. För i år och nästa år räknar Svenskt näringsliv med att den kommer att öka med 2,3 procent per år.

Därmed hamnar Dalarna på sjätte plats i tillväxtligan efter Gotlands-, Östergötlands-, Jönköpings-, Västergötlands- och Uppsala län.

För Sverige i sin helhet ligger tillväxtsiffrorna läge: 2,0 procent åren 2001-2004 och på 2,1 procent i år och nästa år.

Dalarna ligger ännu bättre till i fråga om sysselsättningsutveckligen. Länet placerar sig på femte plats efter Uppsala-, Gotlands-, Östergötlands- och Västergötlands län.

I Dalarna jobbade i fjol 125 000 människor vilket motsvarar 3,0 procent av alla som jobbade i landet. 31 procent av dem jobbade i privat produktion, 34 procent med privata tjänster och 36 procent i offentlig sektor.

Dalarna har en större andel jobb inom privat produktion än Sverige i stort och färre i privata tjänster. Andelen som jobbar i den offentliga sektorn är lika stor i Dalarna som i landet.

Under åren 2001-2004 ökade sysselsättningen i Dalarna med 0,4 procent och för riket med 0,3 procent i snitt per år. För i år och nästa år beräknas sysselsättningen öka med 0,4 procent per år i Dalarna men bara med 0,2 procent i landet.

Hur förklarar då Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv och professor vid Högskolan Dalarna placeringen bland topplänen?

- Inflyttningen till Dalarna är den viktigaste faktorn. Turismen spelar en viktig roll. Dels ger den en del jobb, dels gör den att folk ser sig om i miljön och kan bli intresserade av att flytta till Dalarna.

Landskapet tydliga identitet då?

- Den slår åt båda hållen. Tidigare kan den nog ha varit mera av en belastning med sin slutenhet. Det har inte varit så lätt för entreprenörer. Men nu har det blivit öppnare.

Boende- och livsmiljön samt närheten till Stockholm?

- Viktig! Det ger inflyttning.

Högskolan då?

- Högskolan Dalarna har en del knytning till det lokala näringslivet. Dessutom har den genom att studenter från andra håll i landet och från utlandet bidragit till ökad öppenhet. Men man ska inte överdriva betydelsen. Högskolan spelar roll men är inte avgörande, säger Stefan Fölster.

ROSA GOLZIO

Mer läsning

Annons