Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att återinföra lärlingssystemet

Annons

Inger Enkvist skriver i sin bok "Feltänkt" (2001) att den viktigaste orsaken till allt sämre kunskaper i kärnämnena är den moderna pedagogiken, den antiauktori-

tära pedagogiken, som ger elever allt större frihet att själva styra sina studier och lärande. Men som jag ser problemet behöver dock inte den nya pedagogiken nödvändigtvis ensam bära skulden till fenomenet.

Innan studentexamen avskaffades för drygt 30 år sedan, gick ungefär 20 procent av

alla elever vidare till gymnasiet. Som det är i dag ska alla ungdomar gå i gymnasiet, för att samhället och arbetsmarknaden kräver allt högre utbildning och bredare kun-

skaper av individen.

Tanken att alla ska gå i gymnasiet låter i sig bra men det är feltänkt. Man tar inte någon som helst hänsyn till elevernas förkunskap, motivation eller andra förutsättningar.

Kärnämnena är obligatoriska i samtliga nationella program, men det finns en risk för att elever som saknar tillräckliga förutsättningar inte känner sig delaktiga.

Det pedagogiska uppdraget blir då att försöka förstå de förutsättningar varje elev har för sitt lärande.

Många skribenter pekar på bristen av disciplin i skolan, men pedagoger i allmänhet är överens om att den auktoritära skolans tid är förbi i Sverige.

Jag tycker att man ska ta ett steg tillbaka och återigen dela upp elever till olika institutioner med praktiska eller teoretiska utbildningar. Varför inte införa det gamla lärlingssystemet igen?

Det kvantitativa i stället för det kvalitativa tycks vara tanken bakom den moderna socialdemokratiska skolpolitiken, och de pedagogiska frågeställningarna har oftast hamnat i skymundan.

Medan den nya pedagogiken handlar om att elever ska lära sig att lära olika kunskaper och sedan anpassa sig till samhällets olika behov. Men i verkligheten ser det ut som att alla elever bara ska vara någonstans, helst i någon form av institution där man har dem under uppsyn och kontroll.

Jag tycker att det saknas både logiskt och ändamålsenligt tänkande i den nuvarande s-märkta skolpolitiken, och när skolan inte fungerar påverkar det hela övriga samhället.

KARIN MATSSON

Mer läsning

Annons