Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Cirkeln sluten för Kerstin

Annons

Visserligen stod BB en bit bortom Byxfickstorget 1941 och numera hör man hemma på Björkås, men båda inrättningarna hade samma funktion: att hjälpa Grängesbergare till världen.

Mycket har förändrats genom åren. Då, när lilla Kerstin kom till världen, hyllade verksamheten ett lägre tempo för nyblivna mödrar. Att störta sig hals över huvud hem efter förlossningen var inte på modet förr, vet hon att berätta.

- Mamma har berättat att hon och en annan nybliven mor låg och vilade när doktor Sundell kom in på salen och uppmanade dem att ta det lugnt, stanna kvar så länge som möjligt och vila ut före hemgången. Då sa den andra nånting om att det var bäst att gå hem fortast möjlig. Desto fortare var de tillbaka på BB, menade hon, skrattar Kerstin.

Det är med lätt vemod hon lämnar arbetet. Dels för att hon i så många år kunnat se nya Grängesbergare komma till världen, men i inte mindre grad för att hennes mångåriga arbetsplats går en osäker framtid till mötes.

- Egentligen vet vi inte så mycket om var som händer. Det blir antagligen att åka in till Ludvika för våra blivande mödrar.

Det är en sorglig utveckling, för nog borde det väl finnas en så självklar service inom sjukvården att man hade tillgång till mödravårdcentral och annat i den vägen i Grängesberg, menar hon.

Själv har hon upplevt hur man under något år på 1990-talet - 1991 - kunnat bokföra över 100 nya grängesbergare.

Därefter har nativiteten mattats av en smula.

Om man till äventyrs tror att Kerstin Hedborg i och med ingången i pensionärsleden kommer att få begränsad kontakt med det uppväxande släktet tar man grundligt miste.

Fem egna barn och tio barnbarn kan räkna med den nya pensionären som dagkompis och bortskämmare.

Redan i juni drar hon iväg på sin första semester som folkpensionär. Till Kalifornien, USA.

Möjligen såg vi en smula häpna ut inför den replik som sedan följde:

- Jag ska dit och plocka vitlök.

Resan sker tillsammans med ett par av barnen och slutmål är Gilroy, ett ställe söder om Datorernas Jerusalem, Silicon Walley. Där arrangeras varje år en jättelik vitlöksfestival (Jo, det står så!).

- Då handlar det mesta om vitlök. Allt - precis allt - ska innehålla vitlök.

Man har till och med vitlök i glassen, säger Kerstin och ler förväntansfullt.

Jodå, hon har varit där många gånger - ungefär vartannat år - och vet vad hon kan få uppleva och hennes luktorgan har att vänta.

I övrigt låter hon en ana att hon ämnar hylla samma filosofi som den nypensionerade stinsen. (- Där går det ett tåg. Det ger jag f-n i...)

BERTIL DANIELSSON

Mer läsning

Annons