Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Chockhöjning för KP

Annons

Den 1 januari 2005 införs handel med utsläppsrätter inom EU.

Syftet är att minska utsläppen av klimatpåverkande växthus-gaser inom EU.

Bakgrunden är den internationella klimatöverenskommelsen Kyotoprotokollet. Där lovar ett stort antal länder att minska sina utsläpp av växthusgaser med drygt fem procent som ett genomsnitt under perioden 2008-2012 jämfört med 1990 års nivå.

Priset på utsläppsrätterna kommer att styras av den totala mängd utsläppsrätter som kommer att fördelas.

Den fossilbaserade kolkraften som släpper ut koldioxid blir dyrare på grund av utsläpps- handeln. Under en stor del av året styr kolkraften marginalkostnaderna och därigenom elpriset, vilket innebär att också el från koldioxidfri vattenkraft och kärnkraft skulle få ett prispåslag.

Företag som använder mycket el riskerar därför att få kraftigt höjda kostnader. Dit hör Kvarnsvedens pappersbruk som i slutet av nästa år, efter investering på fyra miljarder kronor i en ny pappersmaskin, blir världens största pappersbruk.

Det innebär också att KP blir landets största elförbrukare med en förbrukning av 2,4 tera- wattimmar per år när maskinen går för fullt runt år 2007.

- Den nya pappersmaskinen ökar produktionen av papper med 30-35 procent och el- användningen ökar lika mycket, säger Anders Heldemar, el- och energikoordinator på Stora Enso/Kvarnsvedens pappersbruk.

Han beräknar att handeln med utsläppsrätter ökar kostnaden för el med sju öre per kilowattimme om priset på utsläpps- rätter hamnar på tio euro per ton koldioxid.

- Det motsvarar en kostnadsökning med cirka 150 miljoner kronor per år för KP om några år.

Varifrån ska pengarna tas?

- Kostnaden kan inte övervältras på kunderna. KP slåss på en global marknad där vissa av konkurrenterna inte omfattas av de här pålagorna.

- Det handlar om att vi i stället måste fortsätta effektivisera verksamheten.

Kan det bli frågan om nedskärningar?

- Nej, det blir det inte. Men nysatsningar kommer att bli tveksamma i framtiden.

Enligt Anders Heldemar är systemet ett problem för hela EU.

- Tanken med utsläppshandeln var inte att EU som handelsblock skulle tappa i konkurrenskraft.

Han menar att det är de stora kraftbolagen, i Sverige Vattenfall, Sydkraft och Fortum, som blir de stora vinnarna på handeln med utsläppsrätterna.

- Det här blir väldigt lättförtjänta pengar för dem. Fullbingo skulle jag vilja säga. Men tanken med systemet var inte att flytta över pengar till en enskild näring.

Heldemar tycker att kostnaden för koldioxidutsläppen ska betalas på annat sätt.

- Vi ska fullfölja de intentioner som finns i Kyotoprotokollet, men inte betala mer än den verkliga kostnaden.

- Dessutom borde det ges andra miljömorötter som investeringsbidrag till företag som vill investera i miljövänlig produktion.

Anders Heldemar är trots allt optimist.

- Problemet har börjat diskuteras på hög nivå. Jag tror inte att de ansvariga kan låta nya regelverk får alltför allvarliga konsekvenser. Jag tror på sunt bondförnuft, säger han.

BIRGITTA WIBERG

Mer läsning

Annons