Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Burmeserna bryter mot mänskliga rättigheter"

Annons

Bertil Lintner är född och uppvuxen i Hälsinggården i Falun men började tidigt att resa i Asien. Sedan 1979 är han bofast i Thailand, där han jobbar som utrikeskorrespondent för Svenska Dagbladet och en Hong Kong-tidskrift.

Han har skrivit fem böcker om situationen i Burma och känner landet väl.

- Det är ett av världens mest långvariga inbördeskrig som pågår. Karenerna vill ha en egen stat eller någon slags federation med det övriga landet, säger Bertil Lintner.

Karenerna är ett bergsfolk som alltid förtryckts av burmeser. Under 1800-talet kom flera kristna missionärer till området, som gränsar till Thailand. Många karener blev då kristna.

- De kristna är fortfarande en minoritet, men de har blivit de mest politiskt aktiva. De utgjorde stommen i den koloniala polisen och var alltså på engelsmännens sida mot burmeserna.

Under andra världskriget stödde burmeserna japanerna och karenerna de allierade. Inte förrän 1945, i slutet av kriget, vände sig burmeserna mot japanerna.

- När engelsmännen drog sig tillbaka hade karenerna inte längre något skydd mot burmeserna. Vid krigets slut startades milisförband som blev stommen till karengerillans armé, säger Bertil Lintner.

I januari 1948 blev Burma självständigt. Ett år senare tog karenerna upp vapen för att kämpa för en egen stat inom Burma, eller Myanmar som militärjuntan döpt om landet till. Sedan dess har strider rasat mellan juntan och gerillan. Tusentals människor, både soldater och civila, har mist sina liv.

- Det kallas för far-till-son-kriget. De som tog upp vapen 1949 är antingen döda eller har gått i pension, och nu tar sönerna över.

Även kvinnor ingår i KNU-gerillan. Liksom en del utländska soldater.

På 50-talet började de utländska gerillasoldaterna att försvinna, men på 80-talet kom det fler. Det var legosoldatstyper från Frankrike, en del britter, australiensare och japaner. En eller två fransmän dog i kriget.

- Inga svenskar har deltagit. Det gick ett rykte om en skandinav ett tag, men det var nog inte så, säger Bertil Lintner, som under ett år själv levde med en annan gerilla i norra Burma.

- När man är med gerillan i djungeln måste man klä sig i grönt för att kamouflera sig. Men jag skulle aldrig bära deras emblem, säger Bertil Lintner.

Vad gäller Vanja tror Bertil Lintner att hon kan komma att utvisas från Thailand för att hon har passerat gränsen illegalt.

KARIN WALLÉN

Mer läsning

Annons