Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Budgetar måste göras om

Annons

Kommunförbundet anser att regeringen fattat rader av beslut som höjer kostnaderna för kommunerna, utan att kommunerna fått kompensation av staten för besluten. Det gäller exempelvis kostsamma reformer som maxtaxan på dagis, maxtaxan i äldreomsorgen och gymnasiereformen.

Nu vill Kommunals medlemmar ha lönehöjningar på 5,5 procent.

Kommunerna har av allt att döma använt de senaste årens tillväxt i ekonomin till att öka antalet kommunalt sysselsatta. Antalet anställda inom vård och omsorg har ökat med 2,3 procent och staten har gått in med tillfälliga sysselsättningsstöd till kommunerna.

- Det är olyckligt att stödet inte är permanent. Det kan bli svårt att finansiera dessa viktiga personalförstärkningar framöver, säger Markus Gustafsson, direktör på Kommunförbundet.

Samhällsekonomin väntas bli väsentligt sämre framöver. Arbetslösheten väntas öka och skatteintäkterna för Dalarnas kommuner via Robin Hood-skatter i andra kommuner ser ut att minska ordentligt.

Ungefär 60 procent av kommunernas kostnader är utgifter för löner till anställda. Av dessa går ungefär 40 procent till medlemmar i Kommunal (kommunanställda medlemmar i andra fack har högre löner).

Tidningen har ringt några kommuner i Dalarna för att höra vad Kommunals krav skulle innebära. I Säter, som har ungefär 450 heltidsanställda kommunalare, har kommunen budgeterat med löneökningar på tre procent. Att höja kommunalarnas löner med 5,5 procent skulle kosta ytterligare ungefär sju miljoner kronor om året (mot budgeterade 3,8 miljoner kronor).

Det kan ställas i proportion till Säters skattehöjning på 35 öre som pungslog Säterborna på ytterligare fem miljoner kronor.

- En sådan lönehöjning skulle leda till att vi skulle få göra om hela budgeten och pröva allt förutsättningslöst. En tumregel säger oss att det går tre heltidstjänster på varje utgiftsmiljon. Vi vet i dagsläget inte var vi ska spara in de här miljonerna. Vår budget-reserv är på 800 000 kronor, säger ekonomichef Örjan Nordmark.

Han uppger att intäkterna från det statliga Robin Hood-systemet (transfereringar från rika kommuner till fattiga) ser ut att minska med ungefär fyra miljoner kronor för Säters del.

För en betydligt större dalakommun, Borlänge, innebär Kommunals lönekrav ökade utgifter för kommunen med 28 miljoner kronor, ungefär 10 miljoner kronor mer än de 3,5 procent i löneökningar som budgeterats. Skattehöjningen med 50 öre som beslutades för en tid sedan beräknades öka kommunens intäkter med 32 miljoner kronor.

Borlänges utfall från Robin Hood-systemet väntas försämras med nära 18 miljoner kronor.

Så stora budgetförsämringar (10+18=28 miljoner) kan inte tjänstemännen hantera. De hänvisas till politikerna.

- Landstinget har ju aviserat skattehöjningar på 50-75 öre och vi höjde skatten med 50 öre nyligen. Därför tror jag inte att skattehöjningar i Borlänge kommun är det som först blir aktuellt, men det är ytterst en politisk fråga, säger ekonomichef Christina Norén.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons