Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bruket tvingas spara

Annons

Samtidigt med dessa skarpa besked skänker han lite hopp om brukets framtid. Lennart Westman bekräftar att det finns bolag som visar intresse för att ta över bruket. Vilka företag det handlar om och hur många de är kan han inte avslöja.

- Det finns intressenter. I början av nästa år kan det synas ett resultat om det går bra, säger han.

Banken Nordea sköter försäljningen. För en tid sedan blev prospektet för försäljningen klart.

Om Stora Enso hittar en köpare så blir det ett bantat bolag som den kommer att ta över.

- Ekonomin är inte krisartad men svag, säger Westman.

Han har arbetat nio månader med att ta fram ett sparprogram för bruket.

Efter helgerna presenteras det för personalen. Westman har inte velat gå ut med detta eftersom han vill att de anställda ska kunna fira sin jul i lugn och ro.

Det blir ett brett sparprogram där kostnaderna ska ner inom alla stora områden. Personal kommer att få lämna företaget. Att anställda sägs upp ger inte, i kronor och ören, den största besparingen, utan den sker på andra områden. Syftet är att förändringarna ska ge bättre ekonomi till 2007 och 2008.

2006 års sparprogram blir, enligt Westman, ungefär lika stort som de som genomfördes 2003 och 2004. Det sistnämnda året innebar sparprogrammet att 20 anställda fick gå, främst genom olika pensioneringar. Totalt sparades det 30 miljoner kronor per år genom den planen.

1992 minskades antalet anställda från 580 till 540. Numera är det cirka 500 anställda på pappersbruket i Grycksbo.

Lars-Göran Johansson, ordförande för Pappers avdelning 111, säger att MBL-förhandlingarna om sparpaketet startar efter nyår.

Att Grycksbo ska ingå i Stora Ensos sparprogram Profit 2007 beror på att ledningen för skogskoncernen inte är säker på att en köpare uppenbarar sig. Om Stora Enso behåller Grycksbobruket så måste det vara en lönsam enhet.

Lars-Göran Johansson är tveksam till om det är rätt att dagens Grycksboledning beslutar om besparingarna. En eventuell köpare kanske har bättre kännedom om var det behöver satsas och dras ner för att nå maximal lönsamhet.

KENNETH WESTERLUND

Mer läsning

Annons