Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brandmän protesterar

Annons

- Trots att vi brandmän i samtliga mbl-förhandlingar med kommunen protesterat mot förändringarna, så är det ingen politiker som tagit kontakt med oss för att skapa sig en bredare syn på situationen, säger Peter Ljung som är brandman i Sälens räddningskår.

- Dessutom ser det ut som att varken politiker eller räddnings-chef har någon klar uppfattning om vilken nivå räddningstjänsten ska ha i vår kommun. Det verkar som att det viktigaste är att göra en förändring i norra kommundelen och främst då för oss på stationen i Tandådalen, fortsätter Ljung.

Enligt det förslag som kommunstyrelsen nu ställt sig bakom så ska räddningsstationen i Tandådalen läggas ner och ersättas med en ny station i området vid Lindvallen. Alternativen har varit att bygga nytt, antingen i Tandådalen där stationen är utdömd, eller på någon annan plats.

Inom ledningen för kommunen och räddningstjänsten har man fastnat för att bygga den nya brandstationen vid Lindvallen, som ligger på andra sidan fjället och betydligt närmare Sälens by.

En tanke med flytten är att det bör finnas större förutsättningar att i framtiden rekrytera deltidsbrandmän, som kan rycka ut från sina hem eller arbetsplatser, om brandstationen ligger närmare byn.

Inför det avgörande beslutet, som fattas av kommunfullmäktige, har Brandmännens riksförbund skrivit till alla fullmäktigepolitiker för att lyfta fram problematiken.

"Genom flytten kommer räddningstjänstens förmåga för den västra delen av fjällområdet att bli mycket svagare genom längre insatstider. Dessutom finns en övertro på möjligheten att rekrytera deltidsbrandmän på ett så litet befolkningsunderlag. Utredningar hos Räddningsverket visar att det är rekryteringsproblem även för mycket små styrkor när befolkningsunderlaget är lägre än 1 000 invånare. Med stor säkerhet kommer flytten inte att innebära någon förändring av sättet att bemanna Sälens räddningsstation, alternativt blir det underbemanning och ännu mer försämrad räddningstjänst", skriver Brandmännens riksförbund.

Vidare pekar man på de försämringar som det kommer att bli med mindre utryckningsstyrkor som inte klarar av rökdykning förrän förstärkning hunnit komma fram. Då kan det vara för sent för livräddning.

Brandmännen anser också att deras möjlighet att göra fullgoda insatser vid trafikolyckor, som är den vanligaste typen av larm, blir sämre om utryckningsstyrkan minskas.

Det behövs ett antal brandmän för att säkra olycksplatsen, ta hand om skadade och dirigera trafik som kan vara väldigt intensiv på fjällvägarna.

- Att minska förmågan att hantera olyckor som vi vet kommer att uppstå är helt förkastligt. I genomsnitt genomförs två rökdykningar per år av Sälenkåren. Går det att förebygga en av dessa är det ett mycket bra resultat. Men ska vi inte ha möjlighet att genomföra den andra? undrar brandmännen.

ANDERS MOJANIS

Mer läsning

Annons