Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bortlämnad som nyfödd

Annons

Paola Ryttar har gjort ett tre veckor långt återbesök i sitt eller snarare Yeimy Paola Rodruigez´förflutna.

Så hette hon nämligen innan hon för snart 20 år sedan adopterades av textilslöjdläraren Birgit och s-riksdagsmannen Bengt-Ola Ryttar i Moje.

Omständigheterna kring varför hon hamnade i barnhemmet La Maria är oklara. Paola blev ensam när hennes mor försvann från jobbet och bostaden.

Hon var fyra och ett halvt år när hon kom till Sverige, men blev, åtminstone i papperen, ett år yngre.

-Vilket klipp, jag tjänade in ett år och kan ha två födelsedagar i följd.

-Jag brukar säga att jag är i mina bästa år, säger hon skrattande.

Tillsammans med föräldrarna har hon besökt Colombia för att ta del av kulturen, lära känna människorna och få en uppfattning om sitt ursprung.

-Vi var på väg för några år sedan, men då bedömdes det för riskabelt. Klasskillnaderna i Colombia är mycket stora och kriminaliteten hög. Men under senare år har förhållandena för många människor förbättrats.

Familjen Ryttar lyckades med hjälp av en lokal adoptionsguide, som hjälper adopterade att söka sina rötter, hitta La Maria och för hela familjen, inte minst Paola, blev återseendet mycket känslosamt.

-Det väckte liv i minnen jag inte visste att jag hade. Jag kände igen stolarna, väggmålningarna och sängfärgen. Det var som en chock och jag blev knäsvag, fick smärtor i bröstet och kunde nästan inte andas.

-Men det var fantastiskt att få se miljön och att få träffa barnskötaren Concha, som hade skött mig och beskrev mig som en gladlynt, sjungande och dansande liten flicka.

-Men det bästa av allt var att få träffa barnhemsbarnen och kunna konstatera att de har det bra. Ändå kändes det som att jag ville adoptera allesammans.

Paola hoppas att en dag kunna resa tillbaka, kanske för att ta reda på om sin bakgrund.

-Jag är nyfiken, men mitt hem och mina föräldrar finns i Moje. Även om det skiljer lite i hudfärg betraktar jag oss som en klassisk kärnfamilj. Det är ju mamma och pappa som har fostrat och format mig till den jag är i dag -och jag har säkert också format om dem. Deras öppenhet med mitt ursprung har stärkt oss som familj, säger hon och tillägger att hon gynnats av ödet.

-Tillfälligheter gjorde att jag hamnade på barnhemmet, men också att jag kom till Sverige och fick en fantastisk familj och en bra tillvaro med möjligheter som en stor del av världens invånare inte ens kan drömma om. Vi är alla små brickor i tillfälligheternas spel och den medvetenheten ger en grund för ödmjukhet, konstaterar Paola och betonar att det runt om i världen finns många föräldralösa barn.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons