Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Borrelia värre för kvinnor

Annons

Förr ansågs fästingar bara som allmänt obehagliga små blodsugande kryp, men under de senaste årtiondena har de också visat sig vara farliga sjukdomsspridare.

Tusentals svenskar drabbas år- ligen av infektioner efter fästingbett. Mest känd och vanligast är bakterieinfektionen borrelia.

De flesta får lindriga symtom och blir snabbt friska, medan andra får en kronisk sjukdom. En del av förklaringen ligger i immunsystemet, visar forskning vid Linköpings universitet.

Immunförsvaret ser ut att skilja sig mellan dem som snabbt tillfrisknar efter infektionen och dem som trots antibiotikabehandling får fortsatta besvär. Exakt vad som orsakar denna skillnad är inte helt klarlagt.

Men en ny avhandling av Sara Jarefors vid avdelningen för klinisk immunologi pekar nu ut två enskilda faktorer. I det ena fallet spelar tidigare infektion av fästingfeber en viktig roll. I det andra har könet en avgörande betyd- else.

- Allt tyder på att kvinnor inte har ett lika fördelaktigt immunförsvar som män när det gäller borrelia, säger Sara Jarefors som är uppväxt i Borlänge och Lin-köpingsbo sedan 1996.

I dag disputerar hon med sin avhandling Cytokine responses in human Lyme borreliosis - the role of T helper 1-like immunity and aspects of gender and co-exposure in relation to disease course på universitet i Lin- köping.

- Tidigare studier som gjorts i Blekinge visar att när man kontrollerade personer som fått borrelia en gång och frågade dem fem år senare, så var det i stort sett bara kvinnor som fått borrelia igen, säger Sara Jarefors.

Forskarna i Blekinge tog kontakt med kollegorna i Linköping, som undersökte de borreliasmittade personerna.

Det framgick då att kvinnor som genomgått klimakteriet verkar ha ett immunförsvar som är sämre på att slå ut Borreliabak- terien jämfört med män i samma ålder och att detta kan vara en förklaring till att dessa kvinnor har en högre risk att drabbas av sjukdomen vid flera tillfällen, trots att de inte blir fästingbitna oftare än männen.

Sara Jarefors har arbetat med sin avhandling sedan november 2001. Intresset för bakterier och immunförsvaret ledde henne in på forskningsområdet.

- Att det blev just borrelia var väl mer en tillfällighet, men ingenting jag ångrar. Det är oerhört intressant och dessutom är det roligt att forska om något som de flesta hört talas om på något sätt, säger hon.

Om fästingar i allmänhet säger hon så här:

- De är inte trevliga, men jag är inte rädd för dem. Och det tycker hon att ingen annan ska vara heller.

Det gäller enligt Sara bara att vara uppmärksam när man varit varit ute i skog och mark, att man kollar att man inte har någon fästing på kroppen och hittar man någon så tar man helt enkelt bort den.

- Om fästingen har bitit sig fast gäller det att få tag i den så långt ner som möjligt, med en pincett eller fästingborttagare, säger Sara Jarefors.

Hon varnar för att använda fett och liknande, för då retar man bara fästingen som kan spotta ur sig ett sekret, och det är mindre bra eftersom bakterierna oftast sitter i spottkörtlarna. Om det blir lite kvar av fästingen efter "operationen" så gör det ingenting, enligt Sara Jarefors.

Symtomen vid borrelios är varierande. Det vanligaste är ett rött, runt hudutslag. Besvärligare är ansiktsförlamning, muskelsmärtor och ledvärk. Borrelios behandlas med antibiotika och de allra flesta blir friska, men ett fåtal patienter får fortsatta besvär, så kallad kronisk borrelios. Varför vissa personer får kronisk borrelios medan andra inte får några symtom alls av infektionen är hittills okänt. Teorin att immunförsvaret har betydelse för utläkningen och kanske till och med är orsaken till symtomen, stärks av resultaten i avhandlingen som också ökar förståelsen för vad som ligger bakom kronisk borrelios. I framtiden kan dessa resultat leda fram till en möjlig behandling av de besvär som uppstår.

- Ja, det är det vi hoppas på, att vi ska hitta ett sätt att hjälpa immunförsvaret. Det finns tecken som tyder på att immunförsvaret inte slår av hos vissa, att det fortsätter att jobba när det egentligen inte behövs och då kanske gör mer skada än nytta, säger Sara Jarefors.

I maj tar hon en paus i forskningsarbetet, för att bli mamma för första gången.

CLAES HUSAHR

Mer läsning

Annons