Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Boris Jeltsin död

Annons

Rysslands förre president Boris Jeltsin har avlidit, säger en talesman för maktborgen Kreml.

Jeltsin dog på måndagen. Han blev 76 år gammal.

Jeltsin avled av en hjärtattack, uppger sjukhuskällor för nyhetsbyrån Interfax.

Inte många _ och definitivt inte Boris Jeltsin _ anade mot 1980-talets slut att Sovjetunionens öde snart skulle vara beseglat. Ändå blev det han som ledde sitt väldiga rike mot Sovjets sammanbrott 1991.

På 1990-talet häpnade världen över den dramatiska och snabba scenväxling som följde i Ryssland. Socialism ersattes med råbarkad kapitalism, rustning med nedrustning och enpartivälde med begynnande demokrati.

Väst betraktade klentroget den lynnige Jeltsins framfart, men hejade på hans politiska och ekonomiska reformer. Och mot alla odds lyckades han behålla makten och styra Ryssland förbi de allra värsta blindskären.

Motståndet var hårt. Hans egen spontanitet spelade honom fula spratt och hans hälsa var ett ständigt bekymmer. Men makten ville han ogärna släppa ifrån sig.

Desto större var överraskningen när han släppte sin nyårsbomb bara timmar före millennieskiftet 1999/2000. Han tillkännagav sin förtida avgång och överlämnade sina fullmakter till den 20 år yngre regeringschefen Vladimir Putin. Många trodde att Jeltsin skulle fortsätta att agera från kulisserna. Men han valde ett stilla pensionärsliv i sitt residens väster om Moskva.

Riktigt känd blev Jeltsin då han som partichef i Moskva 1987 häftigt kritiserade den mäktiga politbyrån. Han förlorade sina uppdrag och förpassades långt ner i statshierarkin. Sovjetledaren Michail Gorbatjov svor på att han aldrig skulle tillåta Jeltsin att sticka upp igen _ föga anande hur fel han skulle få. För Jeltsin själv följde dock en tid av depression och rykten om självmordsförsök.

Men modet att våga sätta sig upp mot de allra högsta partikoryféerna bäddade för Jeltsins nya politiska karriär. Hans plattform blev den växande ryska demokratirörelsen och hans medel de nyinrättade folkkongresserna.

Det som följde är väl känt: Triumferna i val till den sovjetiska folkkongressen 1989 och till den ryska året därpå, segern i presidentvalet 1991, i augusti motståndet mot kuppmännen som försökte störta Michail Gorbatjov, Sovjetunionens fall och Gorbatjovs snöpliga sorti i december samma år.

Med obändig vilja att förvandla Ryssland till marknadsekonomi, och med en starkt presidentinriktad författning från 1993, styrde Boris Jeltsin sitt land i nio år. Men det var en balansakt på allt slakare lina. Motståndare samlade kraft för att välta honom.

Det allvarligaste hotet efter kuppförsöket 1991 kom då ledamöter i det gamla parlamentet, högsta sovjet, gjorde myteri hösten 1993 sedan Jeltsin försökt upplösa det. Vicepresidenten Aleksandr Rutskoj utsågs till "president" och han uppmanade sina anhängare att besätta tv-centret i Moskva. Dagen därpå svarade Jeltsin med att skicka stridsvagnar mot den ryska parlamentsbyggnaden. Efter två blodiga dygn var upproret kväst och 147 människor hade fått sätta livet till.

Det blodiga första kriget i Tjetjenien 1994_96 blev en black om foten för presidenten. Det ledde till stora ryska förluster och enligt mångas uppfattning onödigt lidande i utbrytarrepubliken. Men kriget avbröts i tid till det andra presidentvalet i juni 1996.

Själva valet blev en rysare för Jeltsin. Kreml tvangs mörka för väljarna att han hade drabbats av hjärtinfarkt. Jeltsin besegrade sin kommunistiske huvudmotståndare Gennadij Ziuganov. Men fyra månader senare väntade en femfaldig bypass-operation.

Och så var det Jeltsins omvittnade dryckesvanor. Överförfriskad under en officiell ceremoni i Berlin 1994 ryckte han plötsligt åt sig en taktpinne och började skojfriskt dirigera en militärorkester.

Men i historieböckerna kommer han nog mer att bli ihågkommen som dirigenten bakom Sovjets fall och kommunisternas uttåg ur Kreml.

TT

Mer läsning

Annons