Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Boendet ska inte vara en marknadsvara

Annons

Svar till: Åsa Fritiofsson (s),

Arne Lissmats (fp), Bruno Blomqvist (fp):

Genom marknadsekonomiska glasögon och politisk makt är naturligtvis allt möjligt, eller som Åsa Fritiofsson (s) så käckt uttryckte det under fullmäktigedebatten: "Det är svårt att förena en bra affär med demokrati".

Folkpartiet säger sig vilja undvika hyreshöjningar genom att sälja av 426 lägenheter. Den kortsiktiga ekvationen imponerar nog bara på folkpartister och eventuellt Tunabyggens ordförande.

Vi vänsterpartister sätter däremot demokratin, det långsiktiga gemensamma ägandet och möjligheten för hyresgästerna att påverka sitt boende före eventuella och kortsiktigt "goda affärer". Skiljelinjen mellan dessa två principer blir allt mer tydlig ju längre debatten om Tunabyggens försäljning i Kvarnsveden och Simsmyr fortgår.

Dessutom undrar jag varför Åsa, Arne och Bruno medvetet undviker att svara på frågan varför inte berörda hyresgäster har fått sagt sitt före försäljningen. Jag tycker att det är rimligt att en majoritet av hyresgästerna ska godkänna affären innan den kan bli av.

Boendet ska vara en social rättighet och inte en marknadsvara, det är min uppfattning och jag tror att jag delar den med en majoritet av Tunabyggens hyresgäster.

Vad gör man då som ansvarig förvaltare när man upptäcker efter 40 år att det saknas hiss på kvarteret Palsternackan (Bullermyr-en), att man har 260 tomma lägenheter och därutöver en usel soliditet i företaget?

Jo, man tar tillfället i akt att ställa undertecknad mot väggen, när jag endast ställer krav på några fundamentala demokratiska principer innan jag i kommunfullmäktige kan godkänna en eventuell försäljning.

Sex av fullmäktiges 61 ledamöter ville att hyresgästerna skulle få säga sitt före en försäljning av deras hem.

Som socialist känns det skönt att i lugn och ro kunna analysera konsekvenserna av plan- och marknadsekonomi, och till skillnad mot Åsa, Arne och Bruno, inte sitta fast i en bestämd trosuppfattning om marknadsekonomins överlägsenhet.

Den friheten ger mig politiskt handlings-utrymme och därför vågar jag säga nej, även till en så kallad god affär.

När det gäller moderniseringen av våra miljonprogramsområden så är det främst en fråga för regeringen, det vill säga Åsa Fritiofssons egna partikamrater.

Jag skulle vilja se ett statligt investeringsprogram för att hjälpa allmännyttan att hitta tillbaka till sitt ursprung, det vill säga bra och moderna bostäder till en låg kostnad.

Alternativet ser vi i dag, när hyresgäster ställs mot hyresgäster.

LEIF LINDSTRÖM (V)

Mer läsning

Annons