Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blir som min far

Annons

Nu är det väl bekant för de flesta Ludvikabor att jag kommer tillbaka till Ludvika och politiken. Jag räknar med att få höra både det ena och det andra om mig från mina borgerliga meningsmotståndare.

Jag står nog pall och jag kommer inte att svara med samma mynt. Det för inte framåt.

Vi i Västerbergslagen har inte tid med personträtor. Vi måste verkligen kämpa för vår bygd om den ska blomstra som förr.

Mina norska kamrater kan inte förstå att jag kan behålla lugnet även om någon eller några av mina kamrater gör fel. Vad hjälper det att skälla och domdera?

Visst har jag någon gång blivit förbannad när någon av mina kamrater har fällt ett träd i alldeles fel riktning, men jag har behållit mitt lugn.

"Mina gutter" ser på mig när jag är förbannad. Jag behöver inte skälla. För tjugo år sedan hade jag ställt till ett uppträde, som jag någon vecka senare hade ångrat. Jag har blivit tjugo år äldre men ändå känner jag mig lyckligare än på den tiden.

Jag kanske, äntligen, blir som min far.

BIRGER HANSSON

Mer läsning

Annons