Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biståndsminister vill bredda bistånd

Annons

Regeringen vill att biståndspengar ska kunna användas till militär verksamhet.

Tillsammans med USA och Kanada väckte Sverige frågan på ett OECD-möte nyligen.

Men linjen får kritik från socialdemokraterna.

Vad som får kallas bistånd bestäms i den internationella samarbetsorganisationen OECD:s biståndskommitté DAC. När den hade möte i mars tog Sverige, Kanada, och USA upp frågan om att vidga kriterierna, så att också vissa militära insatser skulle kunna räknas som bistånd.

Hon ser inget problem med att biståndsmedel exempelvis finansierar att militär personal röjer minor i Afghanistan eller att svenska försvaret utbildar afrikanska länder i mänskliga rättigheter.

Kent Härstedt, socialdemokraternas talesman i biståndsfrågor, håller inte med.

Han är rädd för att biståndet urholkas, särskilt om länder med ansträngda försvarsbudgetar kan börja tulla på biståndskontot.

Redan i dag går det att till viss del använda biståndspengar till att förbättra säkerheten i mottagarländerna, eftersom bättre säkerhet i många fall är en förutsättning för att ett land ska kunna utvecklas. Till exempel är det tillåtet att samla in och förstöra lätta vapen med biståndspengar.

Olika svenska biståndsorganisationer är kritiska mot att regeringen nu använder biståndspengar för att betala flyktingmottagande och att den i höstas lät bistånd betala skuldavskrivningar. Men inget av detta strider mot DAC:s definition av bistånd.

Sverige, Kanada och USA fick inget stöd för sin linje på OECD-mötet. En majoritet av länderna såg en risk för att biståndet skulle kunna urholkas. Dessutom tycker de att det är fel tidpunkt att ta upp diskussionen nu när fokus är att klara redan uppsatta biståndsmål.

TT

Mer läsning

Annons