Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betygsras på Berga

Annons

Men, förklaringen till att Smedjebacken i Skolverkets statistik pekas ut som en av tre kommuner där genomsnittsbetygen rasat mest, eller att flickornas betyg (som i de allra flesta fall har och har haft betydligt högre betyg än pojkarna) försämrades är inte alldeles enkel.

I varje fall inte så enkel att usla lärare är orsaken.

- Det var den första reaktionen bland politikerna.

- Vi fick frågor som, "klarar inte lärarna av att lära ungarna att läsa?" när vi redovisade vår analys om varför så många av niorna inte nådde kunskapsmålen, säger utvecklingspedagogen Birgitta Bolin.

Den stora andelen obehöriga lärare betraktades tidigare som en del av förklaringen till de låga betygen. Men i Smedjebacken har rekryteringen av behöriga lärare varit framgångsrik.

I kärnämnena svenska, matematik och engelska var fördelningen läsåret 2004/2005; 75 procent behöriga och 25 procent obehöriga.

I år är samtliga lärare behöriga.

Enligt den omruskande analys som Birgitta Bolin gjorde tillsammans med rektorn Marie Stenström bottnade problemen bland eleverna vare sig i lärarkompetens eller obildbara elever.

De upptäckte att problemen inte uppkommit på högstadiet, utan snarare hängt med från tidigare skolår.

När problembilden putsats fram uppdagades en utbredd psykosocial ohälsa. Under förra läsåret kom alarmerande rapporter om elever som for illa utanför skolan.

Främst gällde det flickor. En tröst var att Smedjebacken inte var unikt.

Det hävdade forskaren och läkaren Peter Währborg som presenterade sina rön inför en stor samling beslutsfattare från såväl Smedjebacken som Ludvika i september i år.

För Smedjebackens vidkommande tvingades såväl politiker som tjänstemän konstatera att det krävs krafttag för att förra läsårets problem inte ska bli återkommande, eller rent av förvärras.

Bolin/Stenström fann att 21 flickor och sju pojkar i år nio hade behov av särskilda stödåtgärder. Det var en mycket hög siffra.

I procent räknat motsvarade detta 28 procent av niorna.

Att flickornas genomsnittsbetyg dalade förklarades bland annat genom att fem flickor var gravida medan flera uppvisade psykosociala problem i form av anorexi och självskadebeteende.

- Problemen fanns alltså utanför skolan. Skolan var för många också den enda trygga punkten i tillvaron.

Vid höstterminens slut 2004 var andelen elever i nian som inte uppnådde kunskapsmålen i kärnämnena uppe i svindlande 26,7 procent.

Skolan satte in en rad olika insatser vilket mildrade betygsraset. Inför vårterminens slut var det "bara" 17,75 procent som inte blev godkända.

När Birgitta Bolin jämför noterar hon att läget fortfarande inte är bra, men mycket bättre än i fjol.

-Det är fortfarande många i nian som har svårt att nå kunskapsmålen.

- Men det är lugnt på Berga nu. Det tycker både personal och elever.

Förutsättningarna finns också inom räckhåll för att eleverna ska få den hjälp de har rätt till.

Numera finns delar av Elevhälsan på skolan i form av såväl kurator som psykolog och skolsköterskor.

Dessutom är en handlingsplan på gång. Planen är fortfarande ute på remiss och inte helt förankrad på skolan.

Avsikten är dock att elever ska fångas upp i ett tidigt skede.

- Och det vi verkligen behöver är samverkan mellan skolan, socialen och politikerna.

HARRI KRIIKKULA

Mer läsning

Annons