Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betyg - vad, när och hur

Annons

Det är skolavslutningstider och därmed också betygstider. Inför detta arbetar både elever och lärare extra mycket, elever med att behålla eller kanske höja sitt betyg och lärare med att samla tillräckligt betygsunderlag.

Men hur fungerar betygssättningen i praktiken och vad är det för slags betyg eleverna får?

Betyg sätts för första gången på hösterminen i årskurs 8 och i maj eller juni månad sätts slutbetyget i årskurs 9. Sammanlagt får eleverna på högstadiet betyg vid fyra olika tillfällen.

Till sin hjälp har lärarna nationella prov som görs i årskurs 9 i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik. Utöver detta finns även diagnostiska prov att tillgå. En elev som inte uppnår betyget godkänd i ett ämne har rätt att få ett skriftligt omdöme över hur denne utvecklats i ämnet.

De betyg som finns i dag är mål- och kunskapsrelaterade, vilket innebär att lärarna utgår från de mål som finns i Läroplanen från 1994.

Målen är uppdelade i två kategorier: mål att uppnå, som är de mål som krävs för att bli godkänd, och mål att sträva mot, som fungerar som en röd tråd i arbetet.

Därutöver har varje skola lokala mål som lärarna också utgår från när de sätter betyg.

Dagens betygssteg utgörs av icke godkänd (IG), godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG). Vad som krävs för att få ett visst betyg framgår av Läroplanen från 1994.

ANNA JOHANNESSON

Mer läsning

Annons