Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betyg? Ja, självklart!

Annons

Ett par hundra i avgångselever på länets gymnasieskolor har svarat på tidningens enkät om betygen. När vi berättar om resultatet för en grupp treor på Lugnetgymnasiets samhällsprogram, nickar de instämmande: Ja, betygen ska vara kvar. Bara en i gruppen är lite tveksam:

- Betygen bara stressar upp. Det känns som att många går i skolan för att få betyg, istället för att lära sig någonting, säger Hanna Gustafsson.

Mer diskussion väcker frågan om när man ska börja med betygen. Ida Ljungberg, som tycker att man gott kan vänta till årskurs nio, får mothugg från några av de andra:

- Då vet man ju inte hur man ligger till. Visst, det ska lärarna berätta. Men alla lärare sköter inte det lika bra...

Beata Romanowska hör till dem som gärna skulle se betyg lägre ner i årskurserna. Kanske från fyran.

- Så att man får tid att bli van vid betygen innan de spelar så stor roll. De behöver inte komma som en chock på högstadiet, säger hon.

Även om stödet för betyg är starkt bland eleverna, är det en vanlig åsikt att dagens betygsskala med Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd har för få steg.

- Det är orättvist. Skillnaden mellan ett G minus och ett G plus är stor, ändå får man samma betyg, säger Kerstin Ulusoy.

Flera av eleverna tycker att en sexgradig betygsskala med just plus och minus efter G, VG och MVG skulle vara en bra lösning på det problemet.

Eleven ska klara vissa kunskapsmål för att få ett visst betyg. Det är inte som före 1994 när eleverna betygsattes i relation till varandra enligt en så kallad "normalfördelningskurva". Numera kan lärare ge högsta betyg till hur många som helst i klassen.

Men eleverna har en hel del synpunkter på hur lärarna använder och tolkar målen.

- Det vore bra om de kunde vara lite mer samspelta, säger Jennie Pettersson.

David Ganters är mycket kritisk mot hur betygskriterier och mål utformats:

- De är bara hafsigt nedkluddade och svåra att använda. De måste göras om helt och hållet!

Det finns förstås andra skolfrågor än betygen som är viktiga för eleverna. För samhällseleverna på Lugnetgymnasiet handlar mycket om arbetsmiljö och elevdemokrati. De saknar ett forum där någon verkligen lyssnar på dem:

- Skolan är vår arbetsplats! Men det finns mycket som inte fungerar. Det händer ofta att vi kommer hit på morgonen för att upptäcka att vi fått håltimme! De fixar inga vikarier.

- Och i tre års tid har vi klagat på att det är alldeles för kallt här. Men ingenting händer. De säger att vi ska gå genom programrådet, men vad hjälper det?

På tal om arbetsro kan eleverna konstaterar att det kanske inte skulle skada med lite mer respekt för lärarna i skolan. Flera kan tänka sig att ge läraren någon form av "maktmedel", som kvarsittning.

- Men det måste handlar om ömsidig respekt. Vi blir myndiga nu och borde faktiskt betraktas som vuxna, säger Ida Ljungberg.

INGERWALLIN

Mer läsning

Annons