Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Beslutet kommer att överklagas"

Annons

De är bra bekanta, tillhör samma älgjaktslag och delar varandras intresse för skog.

Men när det gäller planerna på en omarrondering representerar de två vitt skilda åsiktsriktningar.

- För markägarnas och hela bygdens skull hoppas jag att det blir en omarrondering. Dagens skiftesstruktur är irrationell och många skiften är svåra, för att inte säga omöjliga, att bruka utan att inkräkta på andras mark vid exempelvis skotning. Erfarenheten visar också att en förrättning leder till att arbetet med rågångar minskar och att intresset för skogsvård ökar, säger Göran Ahlqvist.

- Kostnadsläget, som är ofördelaktigt för markägarna, och oklarheterna när det gäller den framtida jakten gör att jag säger nej, för hela bygdens skull, berättar Peter Eriksson, som anser att dagens skiftesstruktur inte är sämre än att det går bra att bedriva ett både rationellt och miljömässigt acceptabelt skogsbruk.

Göran Ahlqvist påpekar att kostnaden är avdragsgill och att syftet med en omarrondering är att ge skogsägarna bättre villkor:

- En förbättring av fastighetsstrukturen ger skogsägarna lägre omkostnader och bättre priser. Vi får inte låta osäkerhet och rädsla för det okända hindra oss från att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt skogsbruk.

Peter Eriksson anser att myndigheterna måste komma med ett ekonomiskt bättre bud - "en rimlig kostnad" - för att det ska bli intressant med en förrättning. Han framhåller också jaktens stora betydelse för bygdens invånare:

- En eventuell omarrondering måste förarbetas bättre genom en utredning av förutsättningarna för bildande av ett eller två viltvårdsområden för hela Dala-Floda.

Men på en punkt är Ahlqvist och Eriksson helt överens.

Båda tror att lantmäteriets beslut, oavsett vad det innebär, kommer att överklagas.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons