Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bergsmannen fyller 90 år

Annons

Ovanstående visdomsord slog rot hos Börje tidigt i yrkeskarriären då det företag han arbetade i stod inför ett av många problem som måste få sin snara lösning.

Sedan dess har Börje löst otaliga problem. Han är stridbar och engagerad.

- Obekväm förstås, säger han själv, lägger mig i och har synpunkter.

Tur är väl det... I sitt engagemang i Kultur& Miljö har han haft både mot- och medgångar.

Det tog honom hårt att Geislerska huset revs 1980 och det var tungt att se Falu Högre Allmänna Läroverk flyttas upp till Lugnet.

- Min hustru Mitzi rådde mig att sluta med uppdraget, du tar det för personligt menade hon, men som genuin Falubo var det lättare sagt än gjort för Börje.

Börje är "regementsunge", växte upp på I 13 där hans far var underofficer.

- Här hade vi ungar en lycklig uppväxt i en omgivning som innehöll allt.

1932 blev han realstudent i Falun, tog bergsingenjörsexamen vid Tekniska Högskolan i Stockholm 1939.

Sin första anställning började han 1939 som laboratorieingenjör vid Munkfors bruk där han stannade till 1949, de sista fyra åren som laboratoriechef. Under Munkforstiden träffade han sin blivande hustru Mitzi. De gifte sig 1941. Makarna fick fyra barn. Familjen flyttade 1949 till Västerås där Börje var laboratoriechef vid Svenska Metallverkens laboratorium till 1965. Då bosatte sig familjen i Falun och gjorde sitt sommarställe vid Varpans östra strand till permanentbostad. Börje blev pendlare till sitt nya arbete som chef för Korrosions-institutet i Stockholm.

När Börje 1976 gick i pension blev han Falubo på heltid igen. Tillsammans fick makarna Mitzi och Börje flera lyckliga år vid Varpan. 1996 blev emellertid ett tungt år för Börje då hans näst yngste son Enar gick bort i början på året och sedan hans hustru Mitzi i december.

Börjes varma känsla för Falun och hembygden är djup och stark. Under Stockholmsåren var han 1970-1976 ordförande i föreningen Gamla Falukamrater och bläddrar man i föreningens årsskrifter finner man den ena artikeln efter den andra med Börjes signum.

- Som pensionär hade jag tänkt att ägna mig åt snickeri, det finns skickliga snickare bakåt i släkten.

Så har det inte blivit ännu. Börje har snickrat med ord i stället och givit ut flera böcker, alla med historisk anknytning.

- När jag just gått i pension fick jag en förfrågan från Tekniska Museet som undrade om jag ville bidra med en artikel i en hyllningsskrift till museets chef, Torsten Ahltin, inför hans 80-årsdag . Det blev en "deckare" som bland annat förde mig till USA. Grundhistorien handlar om Lamco:s engagemang i Liberia. På detta följde fler förfrågningar. Börje forskade och ägnade drygt fyra år åt tillkomsten av Fahlu Bergsskola 1819-1868, Sveriges första civila tekniska högskola, som Dalarnas museum utgav.

Börje har också skrivit släkt- och bygdehistoria.

- Min farmor kom från Österfors i Gagnef, min farfar från Nordanåker och min mormor och morfar från Domnarvet. Börje har skrivit om de tre första och håller just nu på att nedteckna morfars levnadshistoria.

Inte minst vill Börje förmedla denna släktlänk till sina barn och kommande generationer.

- Jag är arbetsnarkoman men datorn underlättar numera en hel del, säger Börje som just nu arbetar med en debattartikel. Ämnet vill han inte avslöja men det lutar åt att det är något viktigt i Faluns historia...

- En ljusglimt var det ändå att Hammars konditori räddades för eftervärlden, den aggressiva rivningsvåg som gick över Falun på 1970-talet har hejdats - men å andra sidan är allt för mycket rivet, säger Börje.

Han prisar Ulf Elgemyrs insatser för bland annat Hammars.

Börje är medlem i Falupartiet och mycket intresserad av kommunpolitiken. Men ifrågasätter både det ena och det andra. Någon fördjupad demokrati finns inte i dag - snarare tvärtom, menar Börje och ger ett andra visdomsord - Lyssna på gräsrötterna!

GUDRUN KLEFBOM

Mer läsning

Annons