Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Benbrott drabbar varannan kvinna

Annons

- Det har helt enkelt inte funnits effektiva behandlingsmedel förrän de senaste tio åren. Och i början var behandlingarna krångliga att hantera både för de som skulle ha och ge behandlingen. Men de senaste åren har forskningen gått fram väldigt mycket, berättar Annika Braman Eriksson, distriktsläkare i Vansbro.

Hon har lett ett pilotprojekt i Vansbro, som nu ska byggas ut och omfatta fler vårdcentraler i västra och norra Dalarna.

Tanken med projektet är att:

Vårdcentralerna i området och ortopedkliniken i Mora ska ha ett gemensamt synsätt och vårdprogram.

Patienter med benskörhet och som därmed befinner sig i riskzonen för att få nya frakturer ska kunna identifieras.

Nya frakturer ska minska genom utredningar, råd och behandling.

Patienternas lidande ska minska och kostnaderna för vård minskas. Eller åtminstone inte stiga.

För förekomsten av benskörhet väntas öka avsevärt.

- Det beror dels på att vi blivit mindre aktiva, att kvinnor som är riskpatienter börjat röka mer, och att vi blir äldre.

Under hösten arbetade Braman Eriksson vid ortopeden i Mora med en kartläggning av patienter. Den visade bland annat att en stor del av ortopedklinikens resurser används till att vårda och operera patienter med frakturer orsakade av benskörhet.

Pilotprojektet i Vansbro har först och främst gått ut på att få fram alla patienter i riskzonen.

- Vi har vaskat fram alla patienter som vi känner till och som haft frakturer. Vi har tagit hit patienterna och mätt bentätheten.

Patienter som fått en fraktur, orsakad av en låg grad av våld, kan misstänkas ha problem med benskörhet.

- Vi vet att det för dessa patienter finns en väldigt hög risk att inom ett år få en fraktur till. Därför är det viktigt att vi snabbt kan fånga upp patienten och göra en utredning.

Vad innebär det?

- En slags hälsokontroll och att vi mäter bentätheten och tar upp riskfaktorer. Man får inte en fraktur om man inte ramlar, därför är det också viktigt att bedöma patientens benägenhet att falla. Är det någon som ramlar omkull ofta kanske den behöver bättre gåhjälpmedel, bättre glasögon, eller åtgärder hemma. Det behöver alltså inte bara handla om mediciner, även om mediciner mot benskörhet blivit avsevärt mycket bättre.

Det handlar också om träning.

- Ju mer man rör sig ju mer kan man skydda sig mot benskörhet. När man är vuxen kan man inte stärka skelettet, däremot försena nedbrytningen. Och ju bättre muskler, leder och ledband fungerar, ju bättre skyddsutrustning har man.

Det bästa sättet att konstatera benskörhet är med en bentäthetsmätare. Men i dag finns bara en riktig bra utrustning i länet.

- Vår förhoppning är att ortopeden i Mora också ska få en utrustning, så att alla patienter som lämnar ortopeden kan mätas.

Pilotprojektet i Vansbro har så långt varit lyckat.

- Det har fungerat bra. Många patienter har varit tacksamma för att de fått komma hit och blivit utredda. De förstår att vi försöker att hejda något olyckligt. Ett vanligt problem för äldre kvinnor med benskörhet är att kotkropparna i ryggen pressas samman, vilket gör förfärligt ont. I den gruppen kan vi genom aktiv behandling nu göra stor nytta, säger Braman Eriksson.

JAN SVENSSON

Mer läsning

Annons