Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bemanningsföretagen behövs

Annons

Det finns många åsikter om bemanningsföretagens nytta och funktion inom vården.

Jag har själv arbetat i branschen sedan 1998. 50 procent högre lön och fria arbetstider kan ingen arbetsgivare inom den offentliga sektorn konkurrera med.

Landstingen utnyttjas av bemanningsföretagen och man kan diskutera om det är etiskt rätt att låta det privata näringslivet konkurrera med vår gemensamma offentliga sektor. Vi får inte heller en högre kvalitet på vår sjukvård genom entreprenad.

Men bemanningsföretag tillför också en del nya perspektiv som kan utveckla landsting och kommun.

Av bemanningsföretagen kan landsting och kommun lära sig hur man bekräftar sin personal. Alla arbetstagare har behov av att bli sedda och uppskattade för det man gör.

Privata bemanningsföretag ska ses som ett nyttigt komplement till den offentligt utförda sjukvården.

De kan erbjuda snabba, praktiska personallösningar för ett tillfälligt behov och så länge som landsting och kommun missköter sin personal kommer det att finnas en marknad för denna entreprenörsverksamhet.

Det finns också kalkyler som visar att en konsultsjuksköterska inte alls behöver bli dyrare än en landstingsanställd.

Betänk att landstinget har höga omkostnader i form av administration, kompetensutveckling, rekrytering och sjukfrånvaro. En sjuksköterska i landstinget Dalarna kostar minst 350 kronor per timme inklusive arbetsgivaravgifter.

Det finns ett känt samband mellan minskade personalresurser och ökad sjukfrånvaro. Detta fenomen avrådde dock inte ansvariga på Gävle sjukhus från att införa anställningsstopp nyligen, trots att det råder personalbrist.

Sådana åtgärder, som inte är ovanliga, sparar möjligen pengar på kort sikt, men på lång sikt har den sparpengen förbytts mot ett större budgetunderskott.

Samtidigt avskräcks de unga från att välja vårdyrken. Den befintliga personalen sjukskrivs och lämnar kanske verksamheten för gott.

Vem tar ansvaret för denna personalpolitik?

Inte gör våra nuvarande landstings- och kommunpolitiker det i alla fall. Genom sin personalpolitik har de ju själva skapat marknaden för bemanningsföretag!

Hur skapar man då en attraktiv arbetsplats inriktad mot medbestämmande och individuell utveckling inom den offentliga sektorn?

Styrande politiker och tjänstemän måste släppa fokuseringen på nästa års budget och istället tillägna sig ett långsiktigt synsätt. De har ett ansvar för de ökade sjukskrivningarna och den personalflykt som pågår inom offentlig sektor.

Vi ska påskynda decentraliseringen och avveckla mellancheferna. Landstinget Dalarna är inte i behov av en sjukhusdirektör, en landstingsdirektör och en personaldirektör - dessa kan rationaliseras bort!

Kortare beslutsvägar och färre chefer sparar pengar. Pengar som sedan kan investeras i befintliga personalresurser. Personal ska ses som en tillgång och inte som en kostnad.

Förebyggande vård är också besparande. Därför ska det i framtiden satsas större medel på vår viktiga primärvård. Den
billigaste länssjukvården får vi när länsinvånarna inte blir sjuka alls.

Det tog tio år att rusta ned sjukvården i Dalarna. Det kommer att ta minst 15 år att rusta upp den igen!

DANIEL SVEDIN

Daniel Svedin är miljöpartist och arbetar som sjuksköterska på Falu lasarett. Han kandiderar till landstingsvalet i höst.

Mer läsning

Annons