Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avfallsförbränningsivern hämmar återvinningen

Annons

Annika Helker Lundström välkomnar i och för sig den aviserade förbränningsskatten på avfall (BRAS-utredningens förslag) och menar att den kommer att bidra till ökad tillgång på material för återvinning, minskade utsläpp av växthusgaser och bidrar även till att sluta kretsloppen.

Samtidigt konstaterar hon att ett antal kommuner ligger i startgroparna för att bygga stora avfallsförbränningsanläggningar.

- Jag hoppas att förbränningsskatten får dem att avstå från onödiga anläggningar som riskerar att dammsuga marknaden på brännbart material som borde återvinnas, säger Annika Helker Lundström.

Den föreslagna förbränningsskatten kan dock sägas vara försumbar för anläggningar som producerar kraftvärme, av den typ som planeras i Borlänge där man även har planer på att fördubbla förbränningskapaciteten till 80000 ton/år.

Det förhållandevis låga skattepåslaget kan bidra till en ökad utbyggnad av kapaciteten gällande kraftvärme.

- Det är bättre att det produceras el i förbränningsanläggningarna, men det bidrar inte till ökad återvinning, konstaterar hon.

- Jag är inte emot förbränning av avfall, men vi måste få instrument som i mycket högre grad stimulerar återvinning av material. Idag hamnar hushållens plastförpackningar bland övriga hushållssopor och körs iväg till förbränning. Samtidigt vill plaståtervinnarna ha den här plasten, men får den inte.

Tror då Annika Helker Lundström på ett pantsystem även för saftflaskor, flaskor med rapsolja och andra typer av livsmedelsförpackningar i plast ?

- Det är knappast genomförbart. Däremot borde tillverkare och samhället gemensamt arbeta med information så att de här förpackningarna hamnar i återvinningsstationerna i stället för i soptunnan.

Miljövinsterna med materialåtervinning är stora. Som exempel minskar energiförbrukningen med 70 procent när tidningspapper görs av returfiber jämfört med nytt papper och varje kilo hårdplast som återvinns sparar en liter olja, enligt ÅI.

Sverige tillhör Europas ledande länder för återvinning. Bland annat lämnas fyra av fem förpackningar för återvinning. Men kommunernas expansionsiver hotar denna utveckling, särskilt som flertalet kommunala avfallsbolag tämligen ensidigt fokuserar på förbränning.

I Sydsverige kan dragkampen om avfallet bli än mer påtaglig sedan Danmark aviserat att man där kraftigt vill öka införseln av avfall till förbränningsanläggningarna där.

Venstres miljötalesman Eyvind Vesselbo vill öppna dörren för en import på över en miljon ton avfall.

Mot bakgrund av den utveckling som tydligt är under uppsegling i Danmark finns ytterligare skäl att ifrågasätta den pågående svenska utbyggnaden av förbränningskapaciteten, anser ÅI.

Annika Helker Lundström kan konstatera att då avfallsförbränning genererar färre arbetstillfällen än mer miljöriktiga sätt att hantera avfallet, inklusive att förhindra att det uppstår, är det fel att ge kommunerna befogenheter att konkurrera om avfallet. Arbetstillfällen som skulle ha kunnat uppstå i återvinningsindustrierna blir inte av och befintliga arbetstillfällen hotas av en brist på råvara som plaster för återvinning.

- Återvinningsbranschen sysselsätter ungefär 10 000 personer. Branschen består av många småföretag och präglas av stark entreprenörsanda, summerar Annika Helker Lundström.

STEN WIDELL

Mer läsning

Annons