Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Även småbarn kan drabbas av reumatism

Annons

- Det är lätt att tro att reumatism inte finns hos barn, men det gör det, säger Lillemor Berntson.

- De flesta barn behöver inte bli så sjuka om de får rätt behandling tidigt.

Enstaka barn blir väldigt sjuka, fortsätter hon.

Vintern 1996-1997 började Lillemor Berntson arbetet som skulle leda fram till avhandlingen. Förra fredagen disputerade hon i Göteborg.

- En spännande upplevelse, sammanfattar Lillemor, som gärna vill fortsätta forska, fast i lugnare takt.

Barn kan drabbas av flera olika typer av reumatism, men ledgångsreumatism är allra vanligast. Sjukdomen slår ofta till i småbarnsåldern.

- Det kan yttra sig på flera sätt, men vanligast är att en eller flera leder svullnar upp. Föräldrarna tror ofta att barnet ramlat och slagit sig, säger Lillemor Berntson.

Det finns inget prov som visar på ledgångsreumatism. Diagnosen kommer till genom att läkarna utesluter andra saker.

- Barnen hamnar förhållandevis snabbt hos oss på barnkliniken, säger Lillemor Berntson.

Ledgångsreumatism behandlas bland annnat med kortison som sprutas in i lederna.

Ungefär 40 procent av barnen har problem in i vuxen ålder.

Lillemor Berntsons avhandling bygger bland annat på en studie där olika områden i de fem nordiska länderna jämförs med varandra.

- Ju längre norrut i Europa man kommer, desto vanligare tycks det vara med barnreumatism, säger Lillemor Berntsson.

En annan gemensam nämnare är ärftlighet för hudsjukdomen psoriasis. Vart femte barn i studien hade psoriasis i släkten.

Lillemor Berntson har också fördjupat sig i hur barn med ledgångsreumatism delas in i olika undergrupper:

- Man kan bli sjuk på så många olika sätt. Det är bra om det finns en enighet om indelningen, så att hela världen talar samma språk kring de här barnen. Just nu är det en väldig oreda.

Enligt Lillemor Berntson fungerar det indelningssystem som finns bra när det gäller forskning, men inte lika bra till vardags i vården.

- Bland annat hamnar en stor del av barnen utanför någon av undergrupperna, och det gör det svårt när man som doktor ska förklara sjukdomsbilden för barnen och deras familjer, säger Lillemor Berntson.

Ett avsnitt i avhandlingen handlar om hur man tar reda på hur ont barnen har. 26 falubarn har deltagit i den delen av studien.

Det vanligaste sättet att mäta smärta hos barn är att de får sätta en punkt på ett tio centimeter långt streck.

- Det är en alldeles för osäker metod, som barn inte riktigt klarar av, även om de är äldre än tio år, konstaterar Lillemor Berntson.

Hon tycker att det är bättre att barnen i stället får beskriva smärtan med ord.

INGER WALLIN

Mer läsning

Annons