Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att dalaknyppla ger frihet

Annons

I Bjursås församlingshem hörs ljudet av flitiga fingrar och knyppelpinnar som studsar mot varandra. Sakta sakta växer spets fram, millimeter för millimeter.

Det tar tid, det finns inga genvägar och det går inte att fuska. Det säger i alla fall Märta Nykvist, och hon om någon borde veta. Hon har över trettio års erfarenhet av dalaknyppling och fyrtiofem års erfarenhet av Vadstenaknyppling.

Den sistnämnda knypplingstekniken har hon dock inte så mycket till övers för numera. Den är uppstramad med ett fast och färdigt mönster att följa, "det är mer ordning och reda". Dalaknyppling däremot ger frihet:

- Den kan man varierar själv i det oändliga, säger hon.

Men som sagt det är tidskrävande, bara att lära sig att knyppla spetsen till Bjursåsdräkten tar två år.

- Det kräver mycket övning, men när man väl börjat är det svårt att sluta, säger Britta.

Fyllda 70 började hon på den knypplingskurs som Märta har haft i Bjursås i flera år.

- Jag fick för mig att jag skulle kunna knyppla spetsen till hättan till mina döttrars dräkter. Men vi får väl se om det blir så eller inte, för det krävs att man ska kunna se bra...

Det är för att hålla traditionerna och kunskapen vid liv som de tiotal Bjursåskvinnorna har kommit på träffen Årets knyppeldag.

- Man vill ju inte att kunskapen ska dö ut, och spetsen behövs ju till dräkten, säger Märta.

Fast det är också ett bra tillfälle att bara få träffas; att dricka en kopp kaffe, äta en bit äppelkaka och småprata lite.

ANN-SOFIE MASTH

Mer läsning

Annons