Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Asfaltkross är cancerbomb

Annons

När politikerna får klart för sig att det behövs en innehållsanalys, är olyckan redan ett faktum. Ett exempel på detta är Leksands kommun. Utlägg förbjöds i februari 2004, efter att byvägarna i Siljansnäs belagts. Trots påpekande om farligheten, till kommunledningskontoret i augusti 2003 fortsatte utläggen hela hösten. Provet, som nu ligger till grund för förbudsbeslutet togs i oktober, alltså efter utlägget.

Stenkolstjäran, som ingick i asfalt fram till 1973, innehåller en salig blandning ämnen, bortåt 300, där kolväten, fenolföreningar och aromatiska kväveföreningar vanligen får cancerrisken att bli proportionell mot den ingående mängden polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Cancerframkallande ämnen är enligt svensk författningssamling ämnen och preparat som vid inandning, förtäring eller upptag genom huden kan ge upphov till cancer eller öka dess förekomst.

Analysprotokollet för det asfaltkross som lagts ut visar innehåll på 59 milligram cancerogena PAH och totalt 140 milligram PAH per kilo asfaltkross. Mätvärdena har 20 procents osäkerhet. Gifthalterna i asfalt varierar kraftigt. Det behövs därför många prov för att ta ett beslut i avsikt att garantera en riskfri verksamhet.

Gällande rekommendation innebär att överstiger PAH 28 ppm (miljondelar) cancerogena ämnen ska krosset behandlas som miljöfarligt avfall och om mängden cancerogena ämnen inte specificerats, gäller samma sak när totala PAH överstiger 150 ppm.

Båda värdena är testindikatorer, alltså inga gränser som garanterar riskfrihet. Fastställda gränsvärden saknas men väntas komma inom kort. Vid ett totalt innehåll på 50-150 ppm bör innehållet behandlas med försiktighet och inte användas i vägarnas slitskikt.

Svårigheten att bestämma giftmängden i asfalt får inte utnyttjas av kommunerna i syfte att spara pengar.

Förfarandet visar att kommunerna i växande grad är beredda att riskera kommande generationers hälsa för att spara pengar.

Vid utlakningsförsök har det visat sig att medelhalterna av cancerogena PAH kan vara mycket höga och avsevärt överstiga föreslagna riktvärden för PAH i grundvatten vid bensinstationer. Ingen kan därför bestämma den totala riskfaktorn, något som EU allvarligt påtalat för Sveriges regering.

Enligt EU är asfaltkross att betrakta som avfall, och miljöfarligt sådant om halten stenkolstjära överstiger 100 milligram per kilo torrsubstans.

Okända ämnen kan som bekant inte analyseras. Spridandet av dessa ämnen är därför en lek med döden. Asfaltsdamm är farligt att inandas och lakvattnet hamnar i våra fiskevatten och därifrån i vår mat, såvida det inte når oss direkt via trädgårdsodlingar och dricksvatten. Skadorna på naturen i övrigt inte att förglömma.

Det finns ingenting som garanterar biologisk ofarlighet om man blandar kemikalier. Alltså kan även en förening av ämnen som innehåller godkända gränsvärden vara förödande.

Om vi utgår från att det aktuella och enda provresultatet, taget efter utläggningen i Leksands kommun, visar helheten, att en kvadratmeter asfaltkross innehåller 10 034 milligram eller tio gram cancerogena ämnen. På varje hundrade kvadratmeter av vägen har vi ett kilo cancerogena ämnen att andas in eller laka ut.

En fyra meter bred belagd väg innehåller i dag per kilometer 40 kilo och per mil återfinner vi hela 400 kilo cancerogena ämnen.

Det finns i miljöbalken en tillämpbar försiktighetsprincip. Kommunerna bör tillämpa den och ta bort krosset från våra vägar. Utnyttja regionens lokala förmåga, exempelvis det kalkgrus som finns i Rättvik.

OLLE LUNDBACK

Mer läsning

Annons