Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arga och effektiva kvinnor i topp

Annons

Något av en stjärna på Tällberg forums himmel kan man nog kalla henne, Mary Robinson. Mest känd som tidigare president på Irland, senare som FN-kommissionär för mänskliga rättigheter och nu som ordförande i organisationen Realizing Rights - the Ethical Globalization Initiative.

Bo Ekman presenterar henne som "the prime champion of human rights on the planet" och tidigare i år rankades hon högt på en lista över vår tids hjältar i Time magazine.

På sin nuvarande post reser hon mycket. När hon anlände i Tällberg i lördags kom hon direkt från ett besök i Koreas demilitariserade zon.

- Tack vare min bakgrund känner jag mig bekväm i maktens korridorer, och det har jag stor nytta av även nu. Men jag trivs inte om jag inte samtidigt får träffa människor på gräsrotsnivå.

- Jag vill inte förlora det perspektivet, säger Mary Robinson, som precis lämnat en diskussionsgrupp om migration när vi slår oss ner vid ett bord utanför Hotell Dalecarlia.

Det är hennes första besök i Tällberg, och hennes förhoppningar om vad forumet kan ge har redan slagit in.

- Jag hoppades på två saker: Att jag skulle få lära mig saker av andra och att jag skulle kunna dela med mig av något. Vår organisation ville sätta rätten till hälsovård på agendan, och det har vi gjort, säger Mary Robinson.

Hennes engagemang för mänskliga rättigheter väcktes tidigt.

- Jag brukar säga att jag hade en svår uppväxt. Jag hade två äldre bröder och två yngre, så klart att jag blev tvungen att intressera mig för mänskliga rättigheter.

Som politiker på Irland jobbade hon hårt för kvinnors rättigheter, och möttes av starkt motstånd när hon drev frågor som legalisering av preventivmedel och rätten till abort. I sitt senare arbete har hon fortsatt att lyfta fram kvinnors utsatthet.

- Jag skulle vara tvungen att ändra min identitet för att sluta jobba för kvinnors rättigheter. Det är en del av mitt liv, säger Mary Robinson, vars organisation främst jobbar mot Afrika.

Hon nämner hur 65 procent av Aidsdrabbade söder om Sahara är kvinnor. Att en flicka lider sex gånger större risk att bli smittad än en pojke, eftersom flickor ofta utsätts för övergrepp.

- Men samtidigt har kvinnor inte samma möjligheter att få vård, eftersom den ofta bara finns tillgänglig genom arbetsplatser dit kvinnor inte har tillgång, säger Mary Robinson, som i ett av helgens tal manade till handling:

- Det är dags för alla här i Tällberg att bli arga och effektiva.

Zainab Salbi, 36, är en av dem som blivit riktigt upprörd och riktigt effektiv. Raka vägen från ett trasigt Sudan till ett idylliskt Tällberg har hon åkt, för att prata om sitt engagemang inom organisationen Women for Women, som hon och hennes make startade 1993.

Redan som 15-årig flicka i Irak hade hon bestämt sig för att hon ville hjälpa kvinnor som har det svårt. Allt för många gånger hade hon blivit vittne till hur män från Saddam Husseins regim utnyttjade kvinnor i hennes omgivning, utan att någon kunde protestera. Som 19-åring studerade hon i USA, där hon blev kvar när Gulfkriget bröt ut.

Men det var kriget i Jugoslavien som fick henne att starta Women for Women.

- Det behövdes någon som frågade vad kvinnorna behövde. 80 procent av världens flyktingar är kvinnor. Men de som bestämmer över deras tillvaro är män, säger Zainab Salbi, och fortsätter:

- När kvinnor inte sitter vid förhandlingsborden förhandlas deras rättigheter lätt bort.

Women for Women verkar i ett tiotal länder, däribland Afghanistan, Rwanda, Kosovo och Irak. Man jobbar långsiktigt för att stärka kvinnors självkänsla, utbilda dem och ge dem möjlighet att skapa ett nytt socialt nätverk när allt förlorats i kriget.

Framför allt ska man lyssna på vad de verkligen behöver, menar Zainab Salbi. Ofta är det enkla, basala lösningar som är de mest eftertraktade.

Ett talande exempel fick hon från en kvinna som hon träffade i Irak efter krigets slut. Kvinnan liknade landet vid en person som legat i koma i 35 år.

- Hon sa till mig: När någon vaknar efter 35 år i koma frågar man inte "vilken typ av demokrati vill ni ha?". Man frågar "vad vill ni ha att äta?", säger Zainab Salbi.

Hon vill sätta fingret på hur kvinnor hela tiden utsätts för övergrepp utan att vi reagerar, och tar som exempel att vi i dag läser om hur kidnappningar har blivit vardag i Irak.

Men att irakiska kvinnor sedan länge varit föremål för kidnappningar i form av sexhandel och våldtäkter har aldrig fått samma uppmärksamhet.

- Övergrepp på kvinnor anses vara något normalt i krig. Man väljer att titta åt andra hållet, säger Zainab Salbi.

KARIN WALLÉN

Mer läsning

Annons